Debatt om OBS-klasserna: ”Vi går in i en historielös tid”

LÄS MER Debatt: ”Skolan ska ge stöd, inte straff”

I sin plädering för OBS-klasserna, förlåt, ”hjälpklasserna”, säger skolminister Lotta Edholm dessa är till för de ”elever med ett starkt normbrytande beteende som stör på ett sådant sätt att de förstör både för klasskompisarna och för lärarna”. 

Jag börjar fundera över om det är jag eller politikerna som inte kan tolka innehållet som står förankrat i de inledande bestämmelserna i Skollagen (2010:800, kap 1, 4 §, första och andra stycket): att vi ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och för de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Vi ska också ta hänsyn till elevers olika behov och uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Men det kanske är för att radera just detta ur skollagen som skolministern signalerar att den ska skrivas om? För hur ska man annars kunna återinföra ett gammalt system som togs bort för nästan ett halvsekel sedan för att det var för repressivt och stigmatiserande? Vars själva syfte är att exkludera elever, ”elever som förstör”?

Vi förväntas låta elever förstå att i skolan ska du paketeras, sorteras och utpekas som ett problem. Det är så vi löser ökad gängkriminalitet och utanförskap.

Det är alltså inte, som jag trodde, vi vuxna i skolan som bär ansvaret, det är eleverna det är fel på. Och det viktiga är inte längre att lära dem vad det innebär att respektera och främja mångfald av olikheter; låta varje elev utvecklas så långt det är möjligt. Nej, nu ska vi ska sortera, kategorisera och sätta de elever som ”inte passar in” i ett givet fack från tidig ålder. Vi förväntas låta elever förstå att i skolan ska du paketeras, sorteras och utpekas som ett problem. Det är så vi löser ökad gängkriminalitet och utanförskap.

Med hårdare tag så ökar vi chansen för förståelse för de grundläggande värderingar! Underkasta dig auktoriteten, lyd och lär bättre! Det är så vi når högre skolresultat. Det är så vi vänder den svenska skolan till det bättre.

Vi ska glömma samtalet om att skapa förutsättningar för inkludering, Om att vi lärare med färre elever i varje klass kan få resurser att möta olikheter i stället för att segregera elever; ge alla elever möjlighet att utvecklas tillsammans och bli den bästa versionen av sig själv.

Den svenska skolan har gått in i en historielös tid. Ingenstans hör jag politiska utspel om hur vi ska ges förutsättningar att förbättra

• undervisningen så att den upplevs som meningsfull och motiverande
• och vårt arbete att lära ut demokratiska värderingar genom att praktisera värderingar.

Jag kan inte annat än tolka detta som att den svenska skolpolitiken vill förankra en elevsyn där barn och ungdomar blir ensamma problembärare medan alla vuxna i skolan ges ansvarsfrihet.

Denice Sverla,
speciallärare

LÄS ÄVEN

”Regeringen sviker den anpassade skolan”

Fohlin: ”När konservativa vindar blåser i skolan – håll hårt i det du håller kärt”

Spec-panelen: ”Så jobbar vi mot demokratihotet”