”Rädda sexualundervisningen!”

LÄS MER Reformerna sätter systemets behov framför elevernas

Under nästan 70 år har vi haft sexualundervisning i Sverige för att skydda ungas hälsa, främja kunskap och stärka deras rättigheter. Den har utvecklats från att handla om biologi och sjukdomsprevention till att i dag rymma frågor om samtycke, identitet, relationer och normer. Det är ett område som bär skolans mest grundläggande uppdrag: att rusta elever för livet.

Sällan har sexualundervisningen i skolan stått inför en så allvarlig tillbakagång som den som nu föreslås. Ett område som äntligen börjat fungera riskerar att förlora både styrning och genomförandekraft.

Skolan måste vara en motkraft till detta. Och i det arbetet är Sexualitet, samtycke och relationer ett av skolans mest centrala och avgörande verktyg.

I den statliga utredningen ”Kunskap för alla” (SOU 2025:19) föreslås att Sexualitet, samtycke och relationer inte längre ska vara ett sammanhållet kunskapsområde i läroplanen. Tanken är att innehållet ska spridas ut över flera ämnen, vilket kan låta bra i teorin, eftersom frågorna är tvärvetenskapliga. Men så är det faktiskt redan i dag. Det nya är att man samtidigt vill ta bort det sammanhållna ramverket och rektorernas tydliga ansvar. I praktiken riskerar det att lämna undervisningen utan styrning, riktning och uppföljning.

Det är när rektorer tar ett helhetsgrepp, samordnar insatserna och prioriterar ämnet som undervisningen fungerar. Det bekräftas av både forskning och myndigheter. Att nu avskaffa deras ansvar i hopp om mer flexibilitet är inte bara obegripligt, det riskerar att leda till att ingen längre tar helhetsansvaret. Splittring ersätter samordning. Tystnad ersätter vägledning.

Sexualitet, samtycke och relationer ska inte ses som ett känsligt ämne att bocka av. Det är en grundläggande investering i ungas hälsa, trygghet och framtid. I en tid där frågor om samtycke, porr och hedersförtryck är högst närvarande i ungas liv krävs en starkare, inte svagare, undervisning.

Det är alltid elevens val att vara öppen, men vuxenvärldens ansvar att skapa en miljö där det är möjligt.

För medan vuxenvärlden tvekar och delegerar ansvar söker unga sina svar själva – ofta på nätet. Och där är porren både tillgänglig och svår att tolka: stereotyp, ofta våldsam och nästan alltid fri från samtycke, ömsesidighet och känslomässig närvaro. För unga blir det ibland det första och enda narrativet om sexualitet de möter. Den fyller ett tomrum. Ett tomrum som skolan borde ta ansvar för att förebygga och fylla – med kunskap, samtal och reflektion

Samtidigt begränsas unga, särskilt flickor, av hedersnormer där kontroll, skam och lydnad kopplas till familjens anseende. Andra växer upp i miljöer där destruktiva machonormer lär pojkar att dominera, trycka undan känslor och se samtycke som en svaghet. Dessa parallella förtryck har olika uttryck men vilar på samma grund: tystnad, skuld och brist på språk.

Skolan måste vara en motkraft till detta. Och i det arbetet är Sexualitet, samtycke och relationer ett av skolans mest centrala och avgörande verktyg.

Det handlar inte bara om värdegrund. Det handlar om lärande. Att förstå sig själv och andra – gränser, känslor, relationer – är en förutsättning för att kunna ta till sig annan kunskap. När elever känner sig trygga, speglade och delaktiga ökar både deras studiero och deras framtidstro.

Det handlar också om likvärdighet. I dag finns en undervisning som inkluderar elever med olika könsidentiteter, sexualiteter, kulturella bakgrunder och livserfarenheter. En undervisning som inte utgår från att alla är lika utan från att alla har rätt att känna sig trygga.

För vissa elever innebär det att äntligen få ett språk för något de aldrig vågat sätta ord på. För andra innebär det att slippa dölja vem man är. Att våga säga att man är kär. Att klä sig utan att skämmas. Att kunna berätta om sin helg.

Det är alltid elevens val att vara öppen, men vuxenvärldens ansvar att skapa en miljö där det är möjligt.

Och det är inte en slump att undervisningen i dag håller högre kvalitet än tidigare. Skolinspektionen har i sin granskning från 2024 lyft att undervisningen förbättrats på flera skolor, även om utmaningar kvarstår. Lärare, elevhälsoteam – ja, all skolpersonal – har fått bättre stöd, tydligare riktlinjer och mer fortbildning. Det har höjt både kompetens och trygghet i ett ämne som länge upplevdes som svårt. Men även detta riskerar nu att gå förlorat. I samband med läroplansförändringarna finns även risken att ämnet minskar som en obligatorisk del i lärarutbildningen.

Att montera ner både innehållet i skolan och stödet till dem som ska undervisa är ett dubbelfel vi inte har råd med.

Det finns goda intentioner i utredningen: att undervisningen ska bli mer relevant, integrerad och likvärdig. Men just därför är det avgörande att vi behåller det som ger struktur och ansvar. Sexualitet, samtycke och relationer är redan ett ämnesövergripande område – men det är det sammanhållna ramverket och rektorsansvaret som gör det möjligt att genomföra undervisningen på riktigt.

Det här handlar inte om ideologi. Det handlar om ansvar.
Ansvar för att samtyckeslagen inte bara ska vara juridik – utan levd kunskap.
Ansvar för att lärare inte ska famla i tomhet.
Ansvar för att varje elev oavsett kön, bakgrund eller identitet ska ha möjlighet att känna sig trygg, sedd och speglad.
Ansvar för att skolan ska stå upp mot tystnadskultur, kontroll och våld.
Ansvar för att unga ska få den undervisning de ber om och har rätt till.

Trygghet ska aldrig ska ses som valbart. Regeringen har fortfarande möjlighet att tänka om. Att backa från ett beslut som riskerar att underminera jämlikhet, kunskap och trygghet.

När unga ber om mer ska vi inte ge dem mindre. Alla elever ska studera i medvind. Sexualitet, samtycke och relationer är en del av det. Låt inte motvinden börja igen.

LÄS ÄVEN

”Elevinflytande är inget hot utan ett stöd för lärarrollen”

Nytt material mot övergrepp – ”bättre i skolvardagen än som temadagar”

Ser de tidiga tecknen på hedersförtryck