Tidsgräns för legg skjuts fram
Nya särskolan Regeringen föreslår att legitimationskravet för att undervisa elever i särskolan skjuts fram till 2021. Men är det tillräckligt? Vi har frågat arbetsgivare och fack om hur de ser på behörighetsläget.
Per Båvner, ombudsman med ansvar för särskolefrågor på
Lärarförbundet:
Hur ser Lärarförbundet på legitimationskravet i särskolan?
– Kravet på kombinationen av både ämneskompetens och särskolekompetens är viktigt för att öka ambitionsnivån i särskolan. Erfarenheter visar att det är rätt väg att gå, kvaliteten på undervisningen blir så mycket högre om lärarna har rätt kompetens.
Är det rimligt att tidsgränsen skjuts fram till 2021?
– Förra läsåret hade endast 14,6 procent av lärarna i grundsärskolan och 15,4 procent i gymnasiesärskolan lärarlegitimation med relevant behörighet. Med tanke på det stödjer Lärarförbundet det här förslaget.
Hur kommer skolorna att klara av utmaningen?
– De låga siffrorna gör det tydligt att läget är så allvarligt att det undergräver legitimationsreformens intentioner. Men eftersom vi ska ha höga ambitioner så måste vi se till att skolorna klarar utmaningen. En förlängd övergångsperiod är därför inte lösningen utan bara ett tillfälle att skruva upp takten. Det nya datumet kan bara fungera om regeringen satsar ytterligare på kompetensutveckling.
Caroline Olsson,
sektionschef på avdelningen för arbetsgivarpolitik på
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL:
Hur ser SKL på legitimationskravet i särskolan?
– I den situation vi befinner oss i är legitimationsfrågan problematisk. Vi har en brist på lärare med den här kompetensen. Allt som handlar om regleringar nu gör frågan väldigt komplicerad. Legitimationskrav i kombination med rekrytering gör en svår situation ännu svårare.
Är det rimligt att tidsgränsen skjuts fram till 2021?
– Det är rimligt. Det kommer att vara svårt att rekrytera legitimerade lärare ändå.
Hur kommer skolorna att klara av utmaningen?
– Vi kommer att behöva tänka på helt andra sätt om vi ska klara kompetensförsörjningen både till särskolan och många andra branscher på arbetsmarknaden. Det handlar om att se till att de lärare som finns jobbar med rätt saker, vi kommer också behöva fylla på med andra yrkeskategorier som
stöd. Vi behöver hitta nya sätt att rekrytera och se till att de från andra länder får snabb väg in i sina yrken. Vi kommer också behöva ha flexibla vägar att utbilda sig, parallellt med arbete.
Astrid Gadman, personalchef på utbildningsförvaltningen i Stockholms stad: Foto: Ulrica Zwenger
Hur ser Stockholms stad på legitimationskravet i särskolan?
– Vi är positiva till legitimationskravet, i grunden handlar det om elevernas lärande och rättssäkerhet.
Är det rimligt att tidsgränsen skjuts fram till 2021?
– Ja, och fram till dess är det viktigt att det skapas förutsättningar för lärare att läsa in nödvändig behörighet.
Hur kommer skolorna att klara av utmaningen?
– I dag är det mycket svårt att rekrytera speciallärare med inriktning särskola eftersom det utbildas för få. Vi står oss rätt väl i konkurrensen med andra huvudmän, men vi är oroliga för den framtida kompetensförsörjningen ändå.
– För att ytterligare underlätta för skolorna att vidareutbilda lärare till specialpedagog och speciallärare, skjuter utbildningsförvaltningen till medel utöver det statsbidrag som utgår.
