Lucas läsning testas med AI

Den här artikeln publicerades ursprungligen på specialpedagogik.se

Artificiell intelligens används nu för att analysera elevernas läsförmåga. Det digitala testet tar bara några minuter. – Metoden ger en bra bild av vad varje elev behöver träna på, säger läraren Catharina Wahlund.

Steg ett i läsprovet är att säga vilka bokstäver som visas på skärmen. Foto: Lasse Burell

Lucas Bitar slår sig ner på stolen framför en dator. Snart ska han göra ett digitalt test av läsförmågan genom att läsa ett par korta texter på skärmen. Intill honom sitter läraren Catharina Wahlund med sin dator. På sin skärm ser hon hur skärpan ställs in på Lucas Bitars ögon.

Så är det dags för den första delen i läsprovet. Lucas ska säga vilka bokstäver som syns på skärmen. Bokstäverna är i stor grad i gemener och han säger alla sexton i hög fart.

– a, k, c, n, t.

Nu är det dags för den andra delen i läsprovet. Högläsning.

Lucas Bitar läser på skärmen samtidigt som hans ögonrörelser registreras. Hans skola har börjat med digitala läsprov för alla elever från ettan till fyran. Foto: Lasse Burell

Lucas, som går i trean, läser högt och tydligt:

”Almas bästa vän heter Ella. De leker nästan varje dag. De går i samma klass. Ella har en katt. De brukar leka med Ellas katt. Den är randig och ser nästan ut som en tiger. Alma önskar sig också en katt.”

Catharina Wahlund följer ögonrörelserna på sin datorskärm. Den röda pricken som vandrar över texten är höger öga och den gröna vänster. Allt sköts av en ”eye tracker” som läser av ögonrörelserna 90 gånger per sekund.

Så är det dags för Lucas att svara på tre frågor om texten.

Vad önskar sig Alma? lyder den sista frågan.

Efter högläsningen följer den sista delen i provet. Att läsa tyst och svara på tre frågor från läraren.

Så är Lucas Bitar klar. Han har läst texterna och svarat rätt på frågorna. Allt som allt har det digitala testet tagit cirka fem minuter.

Lucas Bitar berättar att han är van att läsa. Han och klasskamraterna läser tyst före första rasten varje dag och deras lärare läser i en bok efter lunchen.

– Jag läser hemma också i en app som heter Nextory. Mest om fotboll och olika äventyr, säger han, och verkar avslappnad trots han nyligen genomfört ett läsprov med en fotograf och reporter i det lilla rummet.

Sandbergska skolan i Upplands Väsby började med digital screening av elevernas läsförmågor i höstas. Alla elever från ettan till fyran genomför lästestet. Tvåorna, treorna och fyrorna gör provet två gånger på höstterminen. Under våren är det ettorna, tvåorna och treorna som gör testet en gång. Resultaten med film och ljud från läsningen sänds in till företaget Lexplore. De gör en analys av ögonrörelserna med hjälp av artificiell intelligens. Tekniken att mäta läsförmågan med ögonrörelser har vidareutvecklats vid Karolinska institutet, KI.

Artificiell intelligens används i det här sammanhanget genom att en algoritm känner igen mönster i ögonrörelsedata som visar hur en elevs läsförmåga ser ut.

– Vi har ett dataunderlag med ögonrörelseinspelningar från cirka 3 000 elever. De olika ögonrörelserna speglar kognitiva förmågor med en viss läsförmåga. Till exempel vilka ord man har svårt att bearbeta kognitivt, säger Mattias Nilsson Benfatto, forskare vid KI och grundare av företaget Lexplore.

Vi har ett dataunderlag med ögonrörelseinspelningar från cirka 3 000 elever. De olika ögonrörelserna speglar kognitiva förmågor med en viss läsförmåga.

Några skolor i Sollentuna, Stockholms stad och andra kommuner använder digitala lästester. Samtidigt har det förekommit debatt om det kan bli så att tekniken kommer att ersätta olika yrkesgrupper.

– Det tar tid att bygga upp ett förtroende för metoden med en ny teknik ute i skolorna. Det får vi ha respekt för. Många har också funderat över om vi vill ersätta specialpedagoger och speciallärare. Men det är precis tvärtom. Vi försöker minska tiden för testning och öka tiden för lästräning och annan övning, säger Mattias Nilsson Benfatto.

Två dagar efter att det digitala testet gjorts på skolan kommer svaren om elevens avkodning, läsförståelse, läshastighet och uttal av bokstavsljuden.

– Utifrån analysen ger vi olika träningsuppgifter. Några elever får träna mer på vokaler medan andra får öva på dubbelteckningar eller ord med j-ljud. En del elever kan vara duktiga på att avkoda men läsningen går långsamt. Andra kanske läser perfekt men klarar inte att svara på läsförståelsefrågorna, säger Catharina Wahlund på Sandbergska skolan.

Utifrån svaren kan olika insatser sättas in för att stärka läsförmågan och nästa digitala test kan visa vilken utveckling som har skett hos eleverna.

Catharina Wahlund är klasslärare på halvtid och i den andra delen av sin tjänst arbetar hon med elever som behöver extra stöd. En fördel som hon ser med digitala läsprov är att lärarna tidigt kan upptäcka läs- och skriv­svårigheter och få vägledning i vilka insatser som behövs.

De använder bland annat övningsmaterial för lästräning som är utformat av specialpedagoger hos Lexplore.

– Vissa gånger kan man tro att ett barn läser bra, men så ser vi efter testet att läsningen tar lång tid och kräver mycket energi. Vi mäter också om ett barn läser bättre än vad vi trott och då kan vi ge mer utmanande texter, säger Catharina Wahlund.

Vet inte lärarna det här utan att man behöver filma elevernas ögonrörelser?

– Jo, men här får vi en bra samlad, detaljerad bild av klassen på olika nivåer. Men visst är det så att vi till exempel ibland tror att någon elev behöver en dyslexiutredning hos logoped. Då kan vi få det bekräftat i testet.

Tidigare har Sandbergska skolan använt DLS-tester, diagnostiskt läs- och skrivprov. Men nu används de testerna bara till de äldre eleverna.

– De digitala proven går mycket snabbare att genomföra. I DLS-tester blir eleverna ofta trötta och orkar kanske inte anstränga sig fullt ut.

I sin dator har Catharina Wahlund stapeldiagram över läsförmågan i klasserna. Några elever har hamnat på låg nivå och andra under medel. De allra flesta har medelvärden och för de mest lässtarka finns staplarna över medel och hög nivå.

Det går också att se ögonrörelserna för de olika texterna för varje elev. Till exempel har den som stannar lång tid på varje ord stora blå cirklar runt de orden.

Nästa bild visar en elev som läst snabbt. Cirklarna är små som regndroppar.

– Ungefär så här kan jag tänka mig att Lucas bild kommer att se ut, säger Catharina Wahlund.