Hon tog steget att starta eget

Foto: Magnus Laupa

Som tvååring fick Maja Lindqvist lyssna på operan Carmen och blev betagen.

– Drömmen var länge att bli operasångerska.

Men livet ville annorlunda. Hon blev förskollärare, sedan grundskollärare, gymnasielärare och till sist specialpedagog. I dag står hon på en annan sorts scen – som egenföretagare, skolutvecklare och handledare. Maja Lindqvists önskan att få bestämma själv över sitt jobb väcktes när hon var nyexaminerad som specialpedagog. Hon blev besviken över hur begränsat jobbet var till att skriva åtgärdsprogram.

Jag vill gärna utmana lite. Jag känner att jag som egenföretagare är friare att ställa tuffa frågor.

– Jag pratade med rektorn och knuffade mig själv in i ledningsgruppen. Det har jag fortsatt med det sedan dess, haha.

I skolan finns ofta ett starkt individfokus när en elev hamnar i svårigheter, tycker hon. Det ville hon förändra.

– Vad kan vi göra innan det blir särskilt stöd och anpassningar, innan det lyser rött?

Karriären som konsult började när Maja Lindqvist fick en fråga från en gammal arbetsgivare om hon kunde hjälpa några skolor som fått kritik av Skolinspektionen att skapa bättre rutiner. Hon tackade ja och började frilansa en dag i veckan. Hennes man hade redan ett eget företag så hon slapp starta ett själv. Det ena gav det andra och frilansjobben rullade på. Det blev två dagar i veckan, och sedan tre parallellt med en vanlig anställning. Oftast var det gamla arbetsgivare som hörde av sig och ville ha en specialpedagogisk fortbildning.

– Jag blev mer och mer nyfiken på att arbeta med hälsofrämjande och kollegialt lärande.

Maja Lindqvist visar en tavla hon har målat som fick bli omslagsbild till hennes första bok Elevhälsoarbete för specialpedagoger.
Foto: Magnus Laupa

År 2013 startade hon en egen blogg där hon kallar sig ”specmaja”. Hon startade även ett konto på Twitter för att få läsare och kunna hänga med i pedagogiska diskussioner. Med åren har bloggen byggts ut till en företagshemsida och frilansjobben utökats tills Maja Lindqvist kände att hon kunde stå helt på egna ben.

– Jag kom till ett läge där jag kände att nu vill jag lyfta de specialpedagogiska frågorna lite till. Som anställd måste du ta ansvar och möta förväntningarna från andra. Jag vill gärna utmana lite. Jag känner att jag som egenföretagare är friare att ställa tuffa frågor. Kommer man utifrån är man inte så ingrottad. Man ser saker i ett annat ljus, säger hon.

Maja Lindqvist var inte orolig över ekonomin när hon blev frilans. Som specialpedagog kan man alltid ta en anställning om man skulle behöva, resonerade hon. Som konsult tjänar hon varken mer eller mindre än förr. Möjligen jobbar hon mer.

– Jag jobbar hela tiden! Fast jag styr det själv. Det är mycket skrivande, förarbete och planering.

Bokföring tar också tid och hon måste tänka på att lägga undan pengar till egen semester och pension. I början var det svårt att veta vad hon skulle ta betalt. Hon fick fråga frilans­kollegor.

– Skolan är inte så van vid externa konsulter, men jag brukar skriva en offert och sen samtalar vi om ett dagsarvode.

Jag märkte vad vi kan göra med rätt förhållningssätt. Det handlar inte om att ignorera enskilda elevers behov, utan om att vi också kan bidra med mycket på organisatorisk nivå.

Maja Lindqvist jobbar oftast hemifrån när hon inte har möten. Då sitter hon i ett arbetsrum sida vid sida med sin man. Ibland är golden retrievern Vera där också.

– Hon är bra på att lyssna.

Det finns bara en nackdel med att inte ha någon tydlig gräns mellan arbete och fritid, tycker Maja Lindqvist. Det är svårt att vara sjuk.

– Man måste alltid ha en bra dag som frilans, även om näsan rinner.

I dag stöttar hon rektorer och huvudmän på ledningsnivå. Uppdragen finns från Ystad till Östersund. Hon har så mycket förfrågningar att hon får tacka nej ibland.

Det hon uppskattar mest är möjligheten att påverka skolan och sina egna arbetsuppgifter.

Sedan gillar hon att hon får göra många olika saker och möta olika människor. Hon älskar att ”leka detektiv”, säger hon. Att få kartlägga en skola.

Ibland jobbar Maja Lindqvist i team med andra specialpedagoger. De hyr kontorslokaler i Stockholms innerstad där de har utbildningar och möten. Hon är också med i nätverket Specialpedagoger för skolutveckling som har en Facebooksida där de delar med sig av sina tankar. För några år sedan fick hon även idén att skriva en egen pedagogisk bok.

– Den kom ur tröttheten jag kände över synen på eleven som problemet. Vi måste få en mer förebyggande och hälsofrämjande skola.

När hon skrivit klart hörde hon av sig till ett förlag som ville ge ut manuset. Nu är hon precis klar med en uppföljare som handlar om kollegialt lärande och att handleda i skolans värld, inspirerad av en vidareutbildning i professionell handledning. Hon vill alltid lära sig mer, säger hon.

– Jag har pluggat vid sidan av jobbet hela mitt yrkesliv. Jag är lite rastlös.

Maja Lindqvists egna intresse för specialpedagogik vaknade när hon var lärare på en gymnasieskola med hög frånvaro. Lärarna ville ta reda på vad som låg bakom och valde att intervjua eleverna. Många hade dåliga erfarenheter av skolan och läs- och skrivsvårigheter. Och de tog inte hand om hälsan.

– De åt ingen frukost utan kom dödströtta till skolan, drack en Red bull och åt en kexchoklad. Då blev de pigga en stund och sedan trötta igen – och så drog de.

Skolan införde frukost en halvtimme varje morgon. Under tiden kunde Maja Lindqvist ha högläsning och rullade ut bokvagnar med skönlitteratur. Och eleverna började komma till skolan och stanna där under dagen.

– Jag märkte vad vi kan göra med rätt förhållningssätt. Det handlar inte om att ignorera enskilda elevers behov, utan om att vi också kan bidra med mycket på organisatorisk nivå. Sedan hade det så klart inte funkat med frukost överallt men där var det bra.

Det var efter den erfarenheten som Maja Lindqvist började plugga till specialpedagog.

– Jag såg så mycket möjligheter.