Behörigheten skiljer yrkena åt

Bild: Emma Hanquist

Behörig att ”bedriva undervisning som avser särskilt stöd”. Så lyder behörighetsförordningens ord. Men det är bara speciallärarna som får denna behörighet och då bara inom sin specialisering, exempelvis matematik.

Det finns dock ett undantag för specialpedagoger med äldre utbildning. De som påbörjade utbildningen senast år 2008 får samma behörighet som speciallärarna. Det beror helt enkelt på att det inte fanns någon speciallärarutbildning under flera år kring millennieskiftet.

Frågan vi måste ställa oss: Är detta ett problem? Jari Linikko, studierektor på specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet, uppfattar inte att studenter oroar sig särskilt mycket för behörighetsfrågan.

– Men det finns de som skaffar sig båda utbildningarna för att vara på säkra sidan.

För många skolor är det inte realistiskt att skaffa en speciallärare för varje specialisering eller funktionsnedsättning, framhåller Jari Linikko. Det blir naturligt att även en speciallärare med annan inriktning eller en specialpedagog ger elever särskilt stöd. Med tanke på hur verkligheten ser ut vore det rimligt att också specialpedagoger får behörighet att ge särskilt stöd, tycker Jari Linikko.

Den enda praktiska betydelsen av behörigheten syns egentligen i specialskolan och särskolan, anser studierektorn. För att arbeta i dessa skolformer behöver lärarna ha speciallärarutbildning med inriktning mot utvecklingsstörning, dövhet eller synskada.

– Jag har svårt att se vad behörigheten att ge särskilt stöd innebär i övriga skolan. Det är inte enkelt att slå fast vilka kompetenser som behövs för att ge särskilt stöd i varje enskilt fall. Ofta är det ju många faktorer som ligger bakom elevens svårigheter.

Han menar att det till syvende och sist blir rektorn, så som ytterst ansvarig för åtgärdsprogrammen, som får avgöra om den som ger det särskilda stödet har rätt kompetens. Dessutom har specialpedagogen och specialläraren ett eget ansvar att säga ifrån om hen inte behärskar frågorna.

– De ska ha sådan självkännedom att de vet när de behöver kalla in ytterligare kompetens, till exempel i matematik eller läs och skriv.

Jari Linikko tillägger att specialpedagogerna har sin lärarbehörighet i grunden, och den ger dem rätt att undervisa.

Regeringens utredare Björn Åstrand (se sidan 29) tycker att behörighetsfrågan för specialpedagoger och speciallärare är problematisk. Han föreslår att båda examina likställs vad gäller behörighet, i väntan på den utredning han vill se kring de båda utbildningarnas framtid.

– Om utbildningarna är hyfsat lika och de båda professionerna dessutom används likadant i stor utsträckning, så blir det konstigt att den ena får behörighet men inte den andra. Detta behöver ses över, säger han.