Anpassningar är hela skolans ansvar

Det är främst den ordinarie undervisningen, det vill säga de ytterst ansvariga för den, som ska steppa upp. Inte speciallärarna och specialpedagogerna. Det är slutsatsen vi drar efter arbetet med vår nya artikelserie om anpassningar som vi rullar ut här de närmaste dagarna, och som också utgör temat i det nya numret av tidningen.

Lösningen är inte att special­pedagoger agerar speciallärare utan att skolan anpassar stöd till både elever och lärare – och där kommer specialpedagogerna in.

Först hade vi arbetsrubriken ”Striden om anpassningar”, färgade som vi var av debatten under valkampanjen, men när vi pratade med lärare, forskare, specialpedagoger och rektorer var samsynen oväntat stor: självklart måste skolan anpassa undervisningen efter eleverna. Tror man att de hetlevrade meningsutbytena i sociala medier representerar hela lärarkåren tycker jag man ska läsa berättelserna från lärarna vi pratat med. Någon ogillar det, men flertalet inte bara accepterar ansvaret för anpassningar utan framhåller det som en viktig del av jobbet.

Problemet är som alla vet brist på tid och resurs­er. Men lösningen är inte att special­pedagoger agerar speciallärare utan att skolan anpassar stöd till både elever och lärare – och där kommer givetvis specialpedagogerna in. Att ansvaret för anpassningar ligger inom den ordinarie undervisningen, hos lärarna, betyder inte att lärarna bär individuellt ansvar för utformning, tid och resurser. Ytterst är det hos politiker, huvudmän och skolledare det brister.

Kjell Häglund, redaktionschef

LÄS ÄVEN

Specialpedagog i förskolan – Maria Ohlsson berättar om sin bok

Riskerna med sms till vårdnadshavare

Nu har de nationella riktlinjerna för autism- och adhd-stöd kommit