Nytt material mot övergrepp – ”bättre i skolvardagen än som temadagar”

Rose-Marie Berglund, pedagogisk sakkunnig och metodutvecklare.

Barnrättsorganisationen Treskablinoll har lanserat skolmaterialet Grundskolebrevet, ett omfattande stöd för att förebygga sexuella övergrepp mot barn.

LÄS MER ”Regeringen sviker den anpassade skolan”

Barnrättsorganisationen Treskablinolls nya skolmaterial Grundskolebrevet, som ska hjälpa elever och lärare att förebygga sexuella övergrepp mot barn, har utvecklats med stöd av Allmänna Arvsfonden och tagits fram i samarbete med tjugotalet referensskolor över hela landet.

Inför en publik bestående av lärare, rektorer och elevhälsopersonal presenterades både det digitala spelet ”Artemis”, det analoga spelet ”Okej eller nej” samt ett brett lektionsmaterial anpassat för både grundskola och anpassad grundskola.

Spelen ”Artemis” och ”Okej eller nej”.

– Vi vet att många vuxna i skolan saknar verktyg för att prata med barn om integritet och samtycke. Det här materialet är utvecklat för att vara lätt att använda och nära skolans verklighet.sa Amanda Hedman Rojas, tf verksamhetschef på Treskablinoll.

Tre perspektiv – tre målgrupper

Materialet utgår från tre centrala elevperspektiv: den som har blivit utsatt, den som står bredvid och vet om, och den som behöver förändra sitt beteende. Syftet är att ge skolan verktyg för att arbeta förebyggande, se elevernas olika behov och skapa ett gemensamt språk för att tala om integritet och gränser.

Vi ville skapa något som är enkelt att använda här och nu. Om det händer något i korridoren eller matsalen så kan man direkt använda spelet för att prata om det.

En grundläggande idé bakom Grundskolebrevet är att arbetet inte ska fastna i enstaka temadagar. Därför är lektionsmaterialet utformat för att integreras i den ordinarie undervisningen i alla ämnen, från lågstadiet till högstadiet. Materialet finns i tre versioner: för grundskola, för anpassad grundskola inom ämnen och för anpassad grundskola inom ämnesområden.

– Många skolor har efterfrågat ett material som är konkret, lättillgängligt och möjligt att använda direkt i klassrummet. Det här är tänkt att fungera både i svenska, idrott, samhällskunskap och andra ämnen, sa Rose-Marie Berglund, pedagogisk sakkunnig och metodutvecklare.

Spela för att förstå

Ett av de mest uppmärksammade inslagen i presentationen var det digitala spelet ”Artemis”, som tagits fram i samarbete med designbyrån Dimh och testats tillsammans med elever i Vittraskolan. Spelet är utformat som ett förstapersonsäventyr där eleverna utforskar en fiktiv värld, samlar kunskap och möter olika scenarier kopplade till kroppslig integritet, gränssättning och samtycke.

Spelet är uppdelat i två delar. Först utforskar eleven ”Artemis” värld och samlar så kallade infokort med fakta, känslor och lagrum. Därefter fortsätter undervisningen i klassrummet där läraren leder samtal utifrån scenarier och frågeställningar. Syftet är att gå från teori till handling genom reflektion, diskussion och praktisk förståelse.

– Det var tydligt i vårt arbete med eleverna att de inte ville ha ett gulligt spel, Amanda Hedman Rojas. Det skulle vara mystiskt och lite spännande, men inte skrämmande. Barnen har både ritat miljöer, formulerat scenarier och testat innehållet.

Ett spel för korridoren och klassrummet

Utöver det digitala spelet presenterades även det analoga spelet ”Okej eller nej”, som från början utvecklades för elever i anpassad grundskola men snabbt visade sig användbart i bredare elevgrupper. Spelet består av kort med vardagliga situationer som eleverna placerar i rutan för ”okej” eller ”inte okej”.

Om det hade varit lätt att prata med en vuxen hade ju alla redan gjort det. Det sa en elev i årskurs åtta till oss. Det är något vi burit med oss i hela utvecklingsarbetet.

– Vi ville skapa något som är enkelt att använda här och nu, enligt Rose-Marie Berglund. Om det händer något i korridoren eller matsalen så kan man direkt använda spelet för att prata om det.

Från magkänsla till handling

En central del i Grundskolebrevet är att också ge skolpersonal stöd i att våga fråga och agera när något inte står rätt till. Därför har Treskablinoll tagit fram ett särskilt samtalsstöd och ett material för att stärka rutinerna kring orosanmälningar. Detta innehåller konkreta formuleringar, miljötips och vägledning för hur man kan prata med barn som man misstänker far illa. Materialet finns även med bildstöd för att kunna användas med elever i anpassad grundskola eller elever som av andra skäl behöver ett mer tillgängligt språk.

Amanda Hedman Rojas, Treskablinoll.

– Om det hade varit lätt att prata med en vuxen hade ju alla redan gjort det. Det sa en elev i årskurs åtta till oss. Det är något vi burit med oss i hela utvecklingsarbetet, sa Amanda Hedman Rojas.

Materialet har granskats av Barnahus Göteborg som också planerar att implementera det i sin egen verksamhet. På Grundskolebrevets plattform finns dessutom checklistor, begreppslistor, affischer och en kunskapsbank med vidare stöd för skolor som vill arbeta långsiktigt med frågorna.

Tre pelare i arbetet

Bakom hela materialet finns en gemensam filosofi: att skolan ska kunna undervisa, bemöta och agera. Det innebär att undervisningen om integritet och samtycke ska vara en del av varje elevs skolgång, att vuxna i skolan ska våga ställa frågor när något känns fel och att det alltid ska finnas verktyg för att slå larm och agera vid oro.

LÄS ÄVEN

Speciallärare med syv-mission

Debatt: ”Skolan ska ge stöd, inte straff”

Boktips: Gör skolan meningsfull för elever i anpassad skola