Anpassningshaveri i DNP – ”eleverna blir försökskaniner”
Särskilt stöd
Kritiken växer mot de digitala nationella proven. Inte minst för de försämrade möjligheterna till extra anpassningar.
– Att elever med läs- och skrivsvårigheter inte får tillgång till stavningskontroll i engelska är obegripligt, säger specialpedagog Linda Sjögren.
LÄS MER ”Provplattformen är skolans Millenium-system"
På Jensen gymnasium i Göteborg, där Linda Sjögren arbetar, har elever med läs- och skrivsvårigheter tidigare alltid haft stavningshjälp vid olika skrivuppgifter på dator och när det har varit prov – via Digiexam, vilket är en extra anpassning som de också har rätt till enligt skollagen för att motverka konsekvenserna av sin funktionsnedsättning.
I engelska har de inte rätt till stavningskontroll alls, och den tidigare mänskliga röst som läste på svenska och engelska har ersatts av talsyntes. Det är en tydlig kvalitetsförsämring.
Men med de nya digitala nationella proven får de här eleverna betydligt sämre förutsättningar än vad de är vana vid, något Linda Sjögren menar är både ojämlikt och ogenomtänkt:
– De här eleverna är vana vid extra anpassningar och när det nu blir skarpt läge vid nationella prov måste de klara sig utan. Det är som att rycka undan mattan under fötterna på dem. I engelska har de nu inte rätt till stavningskontroll alls, och den tidigare mänskliga röst som läste upp texterna på svenska och engelska ersätts nu av talsyntes, en robotröst. Detta är en tydlig kvalitetsförsämring vilket riskerar att påverka elevernas resultat.
Linda Sjögren poängterar att det framgår tydligt i skollagen att elever med funktionsnedsättning ska ges det stöd som krävs så att de får likvärdiga förutsättningar att lyckas i skolan jämfört med övriga elever, som exempelvis att få texter upplästa och få tillgång till stavningskontroll.
– I svenska kommer samtliga elever att erbjudas stavningskontroll, det vill säga även elever utan läs- och skrivsvårigheter, medan inga elever oavsett utmaningar erbjuds detta i engelska. Jag förstår inte varför det ska vara olika, det är både motsägelsefullt och egendomligt, säger Linda Sjögren och tillägger att proven nu dessutom kommer att avidentifieras i Skolverkets webbaserade provtjänst.
– Det här skapar problem vid bedömningen av det skriftliga då bedömaren inte vet om eleven har läs- och skrivsvårigheter eller inte. Detta i sig kan leda till felaktiga betyg på uppsatsdelen vilket väcker frågor gällande om betyget nu ska beaktas särskilt som det är menat med nationella prov.
Enhetschefen Jessica Jarhall på Skolverket har skickat en skriftlig kommentar till tidningen Specialpedagogik där det framgår att myndigheten visserligen ser positivt på möjligheten till stavnings- och grammatikkontroll i de digitala proven i engelska framöver, men att funktionen just nu inte finns i plattformen.
Hon skriver vidare att bakgrunden till att funktionen saknas i dag är att den mängd rättstavningsprogram som finns för engelska är av så varierad kvalitet och med så många olika språkliga varianter att det skapar sämre likvärdighet vid genomförandet av proven.
– Det är vi på Skolverket som tillsammans med provgruppen på Göteborgs universitet gjort denna bedömning. Vi arbetar nu alltså för en lösning på detta i de digitala nationella proven, bland annat utifrån krav på tillgänglighet, påpekar Jessica Jarhall.
Specialpedagog Linda Sjögren är inte nöjd med Skolverkets förklaring.
– Det digitala nationella provet i matematik kommer inte förrän vårterminen 2026 på grund av att det inte är tillräckligt utvecklat ännu, men med proven i svenska och engelska verkar det inte lika viktigt att allt är klart först. De känns som ett enormt experiment där eleverna blir försökskaniner.
LÄS ÄVEN
DLD-dagen – ”Varje skola måste börja anpassa för elever med språkstörning”
