Succé för stormentorer

Det är fredag förmiddag och dags för 8C att ha mentorstid. På tavlan har Ulrika Öjerbäck förberett med dagens punkter; de ska hinna prata om planering, gå igenom matråds-enkäten och dessutom samtala om självkänsla och integritet.

– Vad händer skolmässigt nästa vecka? frågar Ulrika och skriver upp på tavlan vartefter svaren kommer. Prov i engelska på tisdag, SO-uppgiften som ska vara klar på fredag och sedan hörförståelse i spanska.

– Checka också av med lärarna om det är någon uppgift ni kanske har glömt.

Sedan höstterminens start har elevhälsoarbetet fått ny struktur. I stället för att varje ämneslärare är mentor har Hagaskolan anställt speciella stormentorer. Ulrika Öjerbäck ansvarar för åttorna och kollegan Carin Thörnqvist för sjuorna, båda utbildade lärare med lång erfarenhet.

Varje dag följer de eleverna, under både lektioner och raster. De kan därför snabbt snappa upp om något särskilt händer. Dessutom har de mentorstid med varje klass två gånger i veckan. Sammanlagt ansvarar de var och en för 75–80 elever, tre klasser i sjuan och tre i åttan.

– Lärarna berättar för oss hur det går för eleverna och dialogen kollegor emellan fungerar verkligen bra, säger Carin Thörnqvist. Tidigare har jag arbetat som lärare och mentor, och det leder till ett ständigt dåligt samvete. Därför tror jag verkligen på det här.

Ulrika Öjerbäck arbetade tidigare som svensklärare på skolan. Till en början var hon skeptisk till idén, men lät sig övertygas.

– Nu har jag tid att sitta ner med eleverna, och får syn på problem och svårigheter i ett tidigt skede. Jag har också tid att samverka med vårdnadshavare, lärare och andra funktioner på skolan, säger hon.

Idén med stormentorer initierades av specialpedagog Linda Rainsson. Det är också hon som håller i stormentorernas kontinuerliga handledning.

– Det främjande och förebyggande elevhälsoarbetet hinns med på ett annat sätt nu, och en viktig aspekt är att det specialpedagogiska perspektivet får en större spridning, säger hon.

Satsningen har redan gett resultat. Bland annat har både trygghet och studiero förbättrats, och antalet kränkningsanmälningar har minskat rejält.

Åttornas mentorstimme närmar sig slutet och de har kommit fram till punkten om självkänsla och integritet.

– Det går inte alltid att känna sig på topp, det gör inte vi vuxna heller,
säger Ulrika och klassen lyssnar uppmärksamt.

Theo Backman har haft Ulrika som ämneslärare tidigare och känner en trygghet i att nu ha henne som mentor.

– Hon är lätt att få tag på, och hon peppar och påminner oss om vad vi ska göra, säger han. Det är en bra hjälp.

Även eleverna i sjuan uppskattar att ha tillgång till sin mentor på ett nytt sätt.

– Man ser Carin överallt, man känner aldrig att man stör och hon kan alltid hjälpa till. Det är lite som att ha en extramamma, säger Akida Askar i 7B.

Klasskompisen Samuel Jansson är lika entusiastisk. Och till andra skolor som funderar på ett liknande upplägg har han en tydlig uppmaning:

– Bara gör det!