Anpassat mattelyft

Med kluriga övningar och spel blir matten rolig.
Foto: Lasse Burell

Linnéa Jonasson har varit tursam med tärningen och nu ligger en hög med små ljusblå glasprismor framför henne på bänken. Kan hon räkna till tio stycken får hon byta mot en stor gulddiamant.

– Kommer du ihåg vad det heter? frågar Christina Hjelm, specialpedagog på Södermalmsskolans grundsärskola i Stockholm.

Linnéa får tänka efter en stund för att komma på svaret.

– Växla!

Spelet med gulddiamanterna ingår i ett läromedel för matematik som är särskilt framtaget och anpassat för elever i grundsärskolan – Matteklubben. Allt bygger på motsvarande läromedel som sedan ett par år finns för fritids och grundskolans yngre åldrar.

Behändigt sorterat i en plastlåda ligger övningar, lärarhandledning och utvalt material. Genom lekfulla uppgifter och spel blir exempelvis bråkräkning, geometri och talmönster konkret och begripligt för eleverna.

Lärarna på Södermalmsskolans grundsärskola är lyriska – de är inte bortskämda med läromedel som är anpassade för deras elever. För att undervisningen ska fungera måste de oftast själva klura ut övningar, eller leta fram något befintligt som de klipper ur och fixar till på egen hand. Särskilt i ämnet matematik är det skralt med färdigt material. Christina Hjelm skrattar när hon beskriver sig själv som ”laminatorns bästa vän”.

Processen med Matteklubben har också fungerat som en fortbildning för lärarna, menar Lotta Rangne.
Foto: Lasse Burell

– Även om vi hittar ett färdigt material som är bra, kan vi för det mesta bara använda en bråkdel av det. I en lärobok kanske det handlar om ett par sidor. Våra elever måste ofta upprepa och göra om så många gånger att vi aldrig kommer till kapitel 2, säger hon.

I arbetet med att ta fram grundsärskolans variant av Matteklubben har lärarna på Södermalmsskolan varit referensgrupp. En gång i månaden har de träffats för att testa en övning eller ett spel och noggrant gått igenom kopplingarna till styrdokumenten.

– Det har varit jättekul och en nyttig fortbildning för oss. Vi har behövt tränga in i läroplanen och kursplanen för att kunna förklara både för oss själva och läromedelsförfattarna vad vi vill ha, säger Lotta Rangne som undervisar på grundsärskolans mellanstadium och just nu utbildar sig till speciallärare med inriktning mot utvecklingsstörning.

Nej, för att framställa ett läromedel för grundsärskolan räcker det inte med goda ämneskunskaper. Lärarna på Södermalmsskolan berättar om exempel från tidigare med flagranta fel, där tecken och sätt att räkna inte alls stämde överens med hur man arbetar med dessa elever.

– Vid ett tillfälle fick en hel bokserie göras om. Det understryker vad vi betyder i en sådan här process, säger Per Lövsveden, som också undervisar på mellanstadiet.

Nu har lärarnas kritiska synpunkter tagits tillvara. Övningarna i Matteklubben för grundsärskolan är helt omarbetade, en del har fallit bort, annat har tillkommit ­eller anpassats efter målgruppen. Plockepinn finns till exempel inte längre med, det är alldeles för få av grundsärskolans elever som klarar det, och för att öka den visuella tydligheten har en del övningar skalats upp och färger bytts ut för att kontrastera bättre.

– Nu har vi fått ett läromedel som täcker in hela mattekursen – efter våra egna önskemål – det är fantastiskt. Jag känner mig faktiskt lite stolt, säger Per Lövsveden.

En stor fördel med materialet och övningarna som ligger i lådan är att det går att använda i samtliga grundsärskolans klasser, från F-klass till årskurs 9, och oavsett elevernas nivå, om de läser matematik som ämne eller inom ämnesområdet verklighetsuppfattning. Tidigare har lärarna använt olika uppgifter och jobbat på olika sätt i sina respektive klasser. Nu får de en röd tråd genom hela grundsärskolan och kan prata med varandra om vad som fungerar för eleverna och inte.

Per Lövsveden har som lärare påverkat arbetet med att ta fram ett nytt läromedel.
Foto: Lasse Burell

– Det finns en progression i materialet, vilket gör att vi kan använda det under lång tid, egentligen under hela skolgången. Och det är också bra för våra elever att de känner igen uppgifterna. De kommer ihåg hur det går till och helt plötsligt landar det, säger Christina Hjelm.

Grundsärskolan på Södermalmsskolan är stor och består av flera klasser där eleverna ofta ligger på olika nivåer, något som materialet och övningarna tar hänsyn till.

– I grundsärskolan är det ofta blandade klasser. Jag har kursare som har en 2-7:a där eleverna antingen läser matte som ämne eller som ämnesområde. Ett sådant här material är fantastiskt för dem – alla kan använda lådan, säger Christina Hjelm.

Birgitta Lundberg, lärare på lågstadiet, håller med.

– Det är hög kvalitet, både på materialet och övningarna. Hur lite eleverna än klarar av att göra av övningarna så arbetar de med matte, säger hon.

Eleverna Gordon Cronebäck och Niko Adolfsson har precis kommit tillbaka från en idrottslektion. När de får höra att det är matte på schemat lyser de upp och berättar gärna om hur de lär sig bråkräkning och talmönster. Hälften och dubbelt är riktigt svårt men Gordon Cronebäck tycker om att klura ut fortsättningen på ett mönster.

– Grön, grön, röd. Grön, grön, röd, säger han och lägger små klossar i rad för att visa principen och att han har löst problemet.

– Ja, precis! Du måste ha en väldigt bra fröken, skojar Christina Hjelm.

– Nej, jag är smart, svarar Gordon Cronebäck blixtsnabbt.

Niko Adolfsson har plockat fram kortspelet Blink och Gordon Cronebäck är med på noterna. Spelet går ut på att följa färg, form eller antal, den som blir av med sina kort först har vunnit. Men det handlar inte bara om tur med korten, det krävs lite taktik också. Pojkarna uppmuntrar varandra men till slut står det klart att Gordon Cronebäck är vinnaren.

– Där satt den!