Varför pratar skolan allt oftare om ”etisk stress”?

Begreppet etisk stress var okänt för mig, men boktiteln väckte min nyfikenhet. Jag läste att det främst används inom människovårdande yrken för att beskriva upplevelsen av att inte kunna handla på det sätt som man själv uppfattar som det moraliskt rätta. Som specialpedagog kan jag känna igen mig i det som författarna beskriver, till exempel frustrationen när skolsystemet sätter stopp för de anpassningar som skulle behövas. Författarna – psykologerna och psykoterapeuterna Lisa Bengtsell, Anna Thoursie och Henrik Åstrand Freidlitz – menar att det finns ett stort behov av att förstå och bemöta etisk stress eftersom den kan få långsiktiga negativa konsekvenser för såväl individen som samhället.

De poängterar vikten av att låta etiskt svåra frågor ta plats för att skydda de viktiga värdena i livet. Det räcker inte att samlas en gång om året för att diskutera etiska dilemman. Det är i vardagen, när vi står ensamma med etiskt problematiska situationer, vi behöver hantera etisk stress, skriver de.

Teoretisk förklaring och praktisk manual

Bokens första del ger en mycket god teoretisk förklaring till hur etisk stress uppstår och en beskrivning av vanliga reaktioner, vad som triggar i gång eller förvärrar etisk stress. Förklaringsmodellen bygger på kognitiv beteendeterapi och moralpsykologi.

LÄS MER: Etisk stress i förskolan – alla viktiga jobbs baksida

Den andra delen är en manual som steg för steg visar ett konkret sätt att bemöta etisk stress. Här beskrivs stressen som ett skoskav vilket efter en tid tar alltmer av vår uppmärksamhet. Varje steg blir en plåga men vi fortsätter gå. Ju ondare det gör, desto mindre orkar vi fokusera på möjliga lösningar. 

Etisk stress utgör en av flera delar inom området stress, något som vi alla drabbas av med jämna mellanrum. 

Margot Zakariasson arbetar som specialpedagog i Luleå

LÄS ÄVEN

Dubbelt exceptionell: Hanna fick prestationsångest

Särskilt begåvade som behöver särskilt stöd

Specialpedagogens favorit-appar i särskolan