Lär känna tiokompisarna
Praktiskt Lappar med elevernas namn är en naturlig ingång till både språk och matematik – och inkludering.
Inget lär barn att förstå matematik som en direkt koppling till deras verklighet och närmaste omgivning.
Foto: Kyrkskolan
När Maria Bengtsson Hurtig var barn lärde hon sig att räkna genom att köpa tuggummin.
– Jag fick tio Bugg för en krona. De kostade 10 öre styck, minns hon.
I dag laborerar inte barn i förskoleklass på samma sätt med siffror i vardagen. I affärerna används till exempel plastkort och många inköp gör föräldrarna på nätet. Därför behövs gott om praktisk representation i klassrummet, fysiska saker som man kan titta på, använda och diskutera.
En sådan funktion fyller namnlapparna som hon började med för några år sedan efter att ha upptäckt dem på Facebook. Rektorn på hennes dåvarande arbetsplats drev på för att lärarna skulle intressera sig för formativ bedömning. Inspirerad av Dylan Wiliam använde Maria Bengtsson Hurtig först namnlapparna som en slags inträdesbiljetter till samlingen.
Maria Bengtsson Hurtig.
– Dagen inleddes med att eleverna fick leta upp lappen med sitt namn och sätta den på tavlan. Alla fick göra något aktivt direkt och de blev stolta när de lyckades, berättar hon.
Om det blev för enkelt fick de i stället för att hitta sin egen lapp leta upp namnet på kompisen som stod bakom i kön utanför klassrummet. Med hjälp av en strategiskt placerad alfabetstavla kunde de ljuda sig fram. Då ökades också läsutmaningen.
– Vad heter hon? Lisa. Vad börjar det på för bokstav? L. Vet du hur L ser ut?
På så vis kunde undervisningen individualiseras redan i dörren. När namnlapparna väl satt på plats var det dags att räkna.
– Hur många är vi i klassen? 26. Om fyra är sjuka – hur många är vi då? Är fyra färre eller fler än 22?
Med sådana rutiner övade eleverna dagligen taluppfattning, matematiska begrepp och förståelsen för positionssystemet. Maria Bengtsson Hurtig och hennes kollega gjorde även stapeldiagram med hjälp av namnlapparna genom att ställa enkla frågor till eleverna och sedan sortera deras namn enligt svaren. Då lärde eleverna också känna varandra bättre genom de personliga berättelser som dolde sig bakom svaren, till exempel var de gått i förskola.
– De blir jätteduktiga på matte tack var det här, säger Maria Bengtsson Hurtig.
Eleverna utvecklade också läs- och skrivförmågan genom att ”härma” det som stod på lapparna.
– När de var klara med en arbetsuppgift fick de ofta gå fram till tavlan och skriva. Det första de ville lära sig var ju kompisarnas namn!
