Speciallärarens fokus: ”Eleverna måste med”

Foto: Johan Strindberg

Niclas Fohlin har jobbat som lärare, special­lärare, special­pedagog. I dag är han pedagogisk utvecklings­ledare och visar andra vägen till ett lärande där elever inte bara är åhörare utan även med­skapare i undervisningen.

LÄS MER Niclas Fohlin: ”Vilka blir förlorarna i en alltmer auktoritär skola?”

När Niclas Fohlin själv började arbeta i skolan efter utbildningen upptäckte han efter ett tag att han hade blivit mer av en domare och polis i klassrummet, tvärtemot målbilden om vilken sorts lärare han ville vara:

– Mitt sätt att undervisa liknade lärarnas på min egen tid i skolan på 1980-talet, utifrån mina egna erfarenheter. Jag var helt enkelt tvungen att göra annorlunda och ändra inställning. 

Därefter följde en period med olika fortbildningskurser och han var även med på jobbskuggning i Finland och kunde konstatera att det fanns många olika sätt att undervisa på. Vad han sökte var ett sätt att få med eleverna bättre och efter sommarlovet ändrade han undervisningsstil. Han berättar att det dock tog några år att få det nya sättet att fungera fullt ut.

– Jag bjöd in eleverna och tog reda på vad de ville med undervisningen, vilket medförde att jag slapp att vara polis och domare. I stället blev jag mer som en trädgårdsmästare som kunde styra och leda eleverna.

Det är så ojämlikt, det är helt sanslöst. Jag vet en skola som har haft köpstopp i ett år medan en skola på andra sidan kommungränsen byggt om och skickat alla pedagoger på studieresa till Spanien.

I stället för att presentera ett färdigt kunskapspaket där eleverna ska lära sig så korrekt som möjligt är det alltså att föredra att i stället presentera ett ämnesområde och fråga eleverna om vad de vill veta, vad de redan kan och så vidare. Niclas Fohlin ger ett exempel från en skola han besökte under hösten, där eleverna fick se ett program om Israel/Palestina-konflikten och därefter skriva ner sina frågor i grupper och diskutera med varandra. Sedan samlade läraren in alla frågor och planerade de ­närmaste sex lektionerna utifrån det. 

– Nu hörde jag att de var inne på lektion sju, tillägger Niclas.

För att skapa lärande med medverkande elever krävs flexibilitet, och att skapa utrymme. Något många lärare vittnar om att det råder brist på.

– Jag hör ofta lärare säga att det är stoff­trängsel, det är mycket som ska hinnas med. Men ett stort problem i dag är att elever inte känner ett engagemang för skolan på samma sätt som förr, det har konstant sjunkit sedan slutet av 1980-talet. Skolor som bjuder in eleverna och tar med deras frågor, tankar och idéer på lektionerna har däremot inte samma problem. Elever som får vara medverkande är både gladare och gillar undervisningen mer. 

Det finns risker även om man bara har fokus på fakta, men någonstans finns en balans. Det får inte bli så att eleverna tappar sin förståelse för världen.

Finns det då inga risker med att involvera eleverna i undervisningens upplägg? Niclas Fohlin poängterar att det finns vissa baskunskaper som man självklart inte ska tumma på.

– Det finns risker även om man bara har fokus på fakta, men någonstans finns en balans. Det får inte bli så att eleverna tappar sin förståelse för världen. 

För att skapa ett större engagemang hos eleverna menar Niclas Fohlin att alla lärare måste bli bättre på att dela sina tankar om undervisning och lärande med varandra.

– Jag brukar fråga lärare om de är nöjda med sin undervisning och elevernas engagemang, och ofta svarar de nej. Vi behöver därför ha mer tid för reflektion och samtal om hur undervisningen kan bli bättre och mer kvalitativ. Varför vi gör som vi gör och vad som är syftet. Jag är en bildningsförespråkare, elever förtjänar bra undervisning och jag blir väldigt upprörd när de inte får det.

Att utveckla undervisningen kräver alltså resurser. Men i sitt arbete som pedagogisk utvecklingsledare, där Niclas Fohlin besöker skolor runt om i landet flera gånger per vecka, har han slagits av hur totalt olika förutsättningarna kan vara.

– Det är så ojämlikt, det är helt sanslöst. Jag vet en skola som har haft köpstopp i ett år medan en skola på andra sidan kommun­gränsen har byggt om och dessutom skickat alla sina pedagoger på studieresa till Spanien. Att vi tillåter den skillnaden, jag förstår faktiskt inte det.

Niclas Fohlin

Gör: Pedagogisk utvecklingsledare.

Ålder: 40 år.

Bor: I Norra Djurgårdsstaden i Stockholm.

Bästa med yrket: ”Att få prata om undervisning och lärande med kollegor!”

Fritidsintressen: ”Hund-drag på mtb och längdskidor. Det är en timme, bara jag, hunden och vinden i håret.”

LÄS ÄVEN

Niclas Fohlin: ”Vi måste stoppa ’vi och dom’-tänket i skolan”

Boktips: Allt om specialdidaktik

Skolinspektionen: Lärare och specialpedagoger måste synka bättre