Gör teori av praktiska problem

I ett hörn av det lilla rummet på Årsta IP i södra Stockholm har någon staplat kartonger med tröjor i. Det allsvenska fotbollslaget Hammarbys nya klubbhus är fortfarande inte helt inrett. Här tillbringar just nu David Sumpter, professor i tillämpad matematik, mycket av sin tid. Som en del av ett projekt jobbar han halvtid som dataanalytiker för Hammarby IF.

– Vi kan gärna börja med kaffe, är det första han säger.

Vid kaffeapparaten pratar han med en ledare om ett intelligenstest som han funderar att testa på spelarna. Det skulle i så fall utföras på planen utanför klubbhuset med hjälp av utlagda koner. Spelaren ser problemet och ska sedan ta sig fram så snabbt som möjligt, välja den kvickaste vägen med bollen vid fötterna. Teknik och intelligens sätts på prov. Eller, om du så vill, matematik och fotboll möts.

Alla mina kompisar skrattade mycket när de hörde att jag skrev en bok om fotboll. En kille kom fram och sa: ”Jag kommer inte att berätta din hemlighet David, att du var så dålig på fotboll.”

Han växte upp i Skottland, studerade sedan på universitet i Manchester och Oxford, håller på Liverpool FC, men bor sedan många år tillbaka i Uppsala, efter att först ha velat åka till någon exotisk plats för att studera. Det blev Umeå där han också träffade sin fru.

Han pratar svenska på det där typiskt brittiska viset, med stort självförtroende och noll tvekan men med en del grammatiska fel. Men det verkar inte bekymra honom alls.

Som barn var det mest datorer han var intresserad av. Det lockade mycket mer än matematiken i skolan.

Foto: Anna Simonsson

– Jag var ganska duktig i matematik, men tyckte att det inte var så intressant, det blev lite tråkigt på högstadiet. Det var först när jag kom till universitetet som jag upptäckte användningsområdena för matematiska modeller och att matematiken varit viktig för utvecklingen av datorerna, säger David Sumpter.

Ett sätt att beskriva verkligheten på, det är så han ser på matematik. Det är ett annat sätt att tänka, menar han, oftast är det också det rätta, det mer logiska och korrekta sättet att tänka.

De senaste åren har han skrivit två omtalade och framgångsrika böcker, Mer än en sport – Fotbollens matematik och Uträknad – Sanningen om algoritmerna som styr världen. Han ler brett när han säger att han inte fick bra betyg i engelska i skolan. Det var alltid ämnena som hade med matematik att göra som han hade enklast för. Men med åren har han lärt sig mer och mer om att kommunicera med språket som redskap, det är liksom nödvändigt om man ska göra karriär i universitets- och forskningsvärlden.

– Att vissa personer är matematiskt duktiga och att andra är duktiga på språk, det tror jag inte på. Det handlar om att lära sig tekniker. Inte minst måste man som forskare kunna berätta om vad man har lärt sig, annars når det ju inte ut.

Han har två barn, en dotter som går andra året i gymnasiet och en son som precis har börjat åttan. Vi pratar om matematiken i skolan som han menar inte har förändrats eller utvecklats särskilt mycket sedan han själv gick i skolan.

– Lite försiktig måste jag vara när jag uttalar mig, inte minst som forskare, för det här är en personlig åsikt. Varje gång jag sitter med min dotter och ska hjälpa henne att lösa matteproblem, händer samma sak. Jag kan inte göra dem för jag blir så uttråkad. Jag gör räknefel efter räknefel …

Han konstaterar sedan att visst finns det uppgifter som är intressanta, som de hans son har haft. Eleverna skulle samla in och analysera data.

– Min son har inte läst min bok om algoritmer, det skulle han aldrig göra. Men han kom själv på idén att han skulle gå till Youtube och följa deras rekommendationer. Han undersökte förändringarna, vilka klipp som föreslogs beroende av vad han hade tittat på innan. Han gjorde helt enkelt en egen statistisk undersökning.

En klasskompis undersökte hur många skott Lionel Messi och Cristiano Ronaldo hade skjutit och det är just den sortens matematik som David förespråkar, matematik som är relevant för just dig, som har något med ditt liv och dina intressen att göra. Han efterlyser även konkret och snabb feedback.

– Jag vet att det är tidskrävande, men det är görbart. Det är också därför jag inte vill säga något negativt om skolan. Jag vet att all personal jobbar stenhårt, men det behövs en undervisning som är mycket mer individanpassad.

David Sumpter drar paralleller till de studenter han själv undervisar på universitetet. Han menar att de är både bättre och lättare att undervisa än studenter var för tjugo år sedan. De behöver mindre hjälp med detaljer nu då de snabbt kan titta på ett videoklipp eller läsa igenom en text på nätet som berättar hur man löser ett problem. Det studenterna behöver mer hjälp med är helhetsbilden. Hur ska de ta sina egna idéer, formulera dem som problem och sedan berätta om sina slutsatser?

Studenterna är också mer utmanande, mer krävande om man så vill. De ifrågasätter mer nu, ställer jobbiga frågor: ”Varför gör vi det här egentligen?” David Sumpter ser det som att de vill lära sig saker själva, de vill förstå världen. Och precis som han som föreläsare måste fånga sina studenters uppmärksamhet måste även lärarna i grundskolan och på gymnasiet göra det.

Så är han tillbaka i den tes som handlar om att matematik blir intressant när det gäller att formulera ett praktiskt problem som man sedan gör teori av. Oavsett om det rör sig om att studera de spanska fotbollsspelarna Xavis och Iniestas förmåga att lösa problem och att se lösningar eller om det handlar om Google Maps som hjälper oss att hitta kortaste vägen till en viss adress.

Det blir allt viktigare för universiteten att forskarna ska tillämpa det de kommer fram till, bland annat genom att komma ut i näringslivet. För att visa ”att de saker som vi utvecklar på universitetet faktiskt är användbara”, som David Sumpter uttrycker saken. För honom har det inneburit en nyttig och spännande utmaning att tänka på det sättet.

För några år sedan ville han skriva om sin forskning, då hade han mest jobbat med djurgrupper och deras rörelsesystem, han ser exempelvis likheter mellan fågelflockar och fiskstim och hur de är organiserade och synkroniserade i sitt sätt att röra sig. Bokförlaget var dock mer intresserat av de delar där David skrev om fotboll och dess kopplingar till matematik. Det blev till boken Fotbollens matematik där han tittar på hur den holländska total­fotbollen påminner om en myrkoloni, fysiken bakom Zlatans cykelspark mot England och mycket annat.

När boken kom ut 2016 var den allmänna synen på matematik mer positiv än den är nu, menar David Sumpter. Nyfikenheten var stor. Då. Men den inställningen förändrades ganska snabbt i och med den bild av algoritmers påverkan på våra liv, som spreds. Med boken Uträknad, som precis har kommit ut i Sverige, ville han visa att matematik ligger bakom ”allting” i samhället, hur det påverkar oss och hur det rapporteras.

Foto: Anna Simonsson

– Begreppet filterbubbla kom för några år sedan och många blev oroliga, säger David Sumpter. Nås vi inte av all information som vi borde ha tillgång till? Men en stor studie visade redan 2015 att det inte fanns någon sådan effekt. Det fanns en svag sådan för liberala personer, men konservativa personer i USA, eller republikaner, de fick en väldigt bred representation av nyheter när de öppnade Facebook.

Han lägger till att informationstillgången i dag är större än någonsin. Det finns ingen algoritm som begränsar vår tillgång till information.

– Risken med alla historier kring fake news och filterbubblor, är att det byggs upp en bild av att exempelvis högerpopulismens frammarsch har något med teknologi att göra. I själva verket har det mer att göra med äldre personer som är lite missnöjda med samhällets utveckling och går tillbaka till de högeridéer som var populära på 1930-talet. Det är synd att vi missar den riktiga bilden för att vi fokuserar på att teknologin är syndabocken, menar David Sumpter.

Dagen då vi ses ska Hammarby möta IFK Norrköping på Tele2 Arena, stadion som har landat som ett rymdskepp i södra Stockholm. David Sumpter vill, liksom tränaren Stefan Billborn, att Hammarby ska ha bollen mycket. Då, när det klaffar, blir fotbollen vacker. Och spelar man vacker fotboll, då spelar man en matematisk fotboll, menar David Sumpter. Den data som samlas in under matcherna analyseras för att se hur Hammarbys spelare ska kunna kontrollera ytan, bollen och motståndarlaget. Han har fått utvecklingsbidrag från Stiftelsen för strategisk forskning och får sin lön för jobbet han gör som dataanalytiker, från stiftelsen.

Jag ska inte gå in i detaljer, ska inte grotta ner mig i hur han tycker att fotboll ska spelas. Men som matematiker ser han kvällens match som extra viktig. Motståndarna har inte imponerat och därför är det nödvändigt att de besegras. Matchen mot topplaget AIK om några dagar, den kan gå precis hur som helst. Det är inte den som måste vinnas, tycker David Sumpter. Men idrott är inte bara statistik, idrott är också känslor och traditioner, individuella prestationer och tur. Sånt som inte går att beräkna, sånt som inte går att göra matematik av. Så Hammarby spelar oavgjort mot Norrköping och förlorar mot AIK.

Foto: Fredrik Funck/TT

– Själv var jag inte bra alls. I min skola var man tvungen att vara fysiskt tuff för att vara duktig i fotboll och det var jag inte. Alla mina kompisar skrattade mycket när de hörde att jag skrev en bok om fotboll. En kille kom fram och sa: ”Jag kommer inte att berätta din hemlighet David, att du var så dålig på fotboll”, skrattar David Sumpter.

Bokskrivandet och fotbollsanalyserandet har fått honom att inse att mycket av den forskning som görs inte är relevant. På samma sätt som matematikundervisningen i skolan kan komma närmare eleverna, kan också forskningen komma närmare samhället. I verkligheten, på ett företag, på en skola eller kanske i Hammarbys fotbollslag, då måste man svara på de frågor som ställs. I forskningsvärlden kan man formulera sin egen fråga och själv svara på den utan att det ifrågasätts, menar David.

– Utmaningen är att ta det jag gör här i Hammarby, från intressant till värdefullt. Helst ska det ju leda till att de blir bättre spelare, om jag kan visa att de kan göra på ett annat sätt för att få ett bättre resultat.

Återigen, det gäller att fånga lyssnarens intresse. Oavsett om det är en allsvensk fotbollsspelare, en grundskoleelev med autismspektrumtillstånd eller en student som läser matematik på universitetet i Uppsala.