Elever med npf möts ofta av okunskap och negativ attityd

Foto: Getty Images

En ny rapport från Skolinspektionen visar på stora brister i lärmiljön och risk för stigmatisering för elever med neuropsykiatriska funktionshinder – men samtidigt visade en tredjedel av de granskade skolorna hög kvalitet.

Två av tre skolor brister i arbetet med neuropsykiatriska funktionshinder.

Det är Skolinspektionen som går ut med detta i ett pressmeddelande i samband med en nygjord granskning, som visar att bristerna i många fall är omfattande och på rektorernas ansvar – men också att en tredjedel av de granskade skolorna har hög kvalitet i samma arbete. Av detta drar Skolinspektionen slutsatsen att ”ett arbete för tillgängliga lärmiljöer är möjligt”.

Efter de senaste årens bredare bevakning av elevers särskilda stöd har Skolinspektionen gjort en mer ingående granskning via djupintervjuer och lektionsobservationer, och konstaterar att dessa elevers potentiella hinder i undervisningen samt större behov av lektionsstruktur, påminnelser och andra lärverktyg alltför sällan identifieras. ”Både den pedagogiska, sociala och fysiska lärmiljön behöver bli mer tillgänglig för eleverna”, skriver Skolinspektionen.

– Om lärare inte har tillräcklig kunskap om neuropsykiatriska svårigheter kan det vara svårare att förstå elevens reaktioner, säger Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo. Det kan innebära att eleven inte känner att det finns förståelse och att eleven ensam ses som bärare av problemen.

Det mest alarmerande som framkommer i granskningen är de negativa inställningar gentemot elever med npf som förekommer hos både personal och andra elever på flera av de granskade skolorna. Siri Morawski, utredare på Skolinspektionen, pekar på allvaret i detta:

– Ofta möter elever med neuropsykiatriska redan fysiska, pedagogiska och sociala hinder i skolan. Att dessutom riskera att möta en negativ attityd kan vara stigmatiserande, i synnerhet om eleven av andra skäl upplever utsatthet.

Fakta om studien

Skolinspektionen har granskat arbetet för tillgängliga lärmiljöer för elever med neuropsykiatriska svårigheter. Det innefattar både elever med bekräftad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning samt elever utan diagnos som kan möta liknande utmaningar i skolmiljön. Granskningen har genomförts på 30 grundskolor med årskurserna 7 till 9. Av de granskade skolorna är 22 kommunala och åtta fristående skolor.

Skolinspektionen anger tre iakttagelser som granskningens viktigaste:

  • Var tredje skola identifierar inte hinder för elever i lärmiljön.
  • Två av tre skolor utformar inte undervisningen efter elevernas behov.
  • En tillgänglig lärmiljö för elever med neuropsykiatriska svårigheter är möjlig.

Rapporten kan läsas här: ”Skolors arbete för en tillgänglig lärmiljö för elever med neuropsykiatriska svårigheter”

LÄS ÄVEN

Forskarna: Lärare behöver utveckla förmågan att förstå npf

En fjärdedel av npf-eleverna hemma från skolan

Hur mycket tid får npf-eleverna i klassrummet?