LegiLexi vinner mark – Skolverket tvingas se över sitt kartläggningsmaterial

LÄS MER: Så ser de till att ingen sexåring halkar efter med läsningen

Syftet var gott – men resultatet blev inte bra. Så kan man sammanfatta den ökande frustration som lågstadielärare känner inför den stora mängd timmar som måste läggas ner för att bedöma elevernas kunskaper. 

De obligatoriska bedömningsstöden i årskurs 1 och kartläggningsmaterialen i förskoleklass var en del i den tidigare regeringens läsa-skriva-räkna-garanti. För att kunna garantera att en elev lärt sig vad kursplanen kräver behöver kunskaperna kartläggas och bedömas – men därmed försvinner också värdefull tid från själva undervisningen.

Det finns kartläggningsmaterial som är betydligt mer träffsäkra och tidseffektiva. LegiLexi ger mer tillförlitlig information om vilken typ av svårigheter en elev har.

Lågstadieläraren Mathias Bodström är en av många som i sociala medier ondgjort sig över arbetsbördan – och frustrationen i det ändå inte finns tillräckliga möjligheter att sätta in särskilt stöd när behoven uppstår:

– Jag är ensam lärare på 27 elever. Jag vet vad eleverna behöver, men jag har ingen möjlighet att både genomföra särskilt stöd och samtidigt vara med övriga elever, skriver han.

Bristen på specialpedagoger gör att lågstadielärare själva måste lägga ännu mer tid på enskilda elever vilket gör det ännu mer stressande när bedömningarna av alla elevers kunskaper tar så lång tid.

De kritiska lärarna har fått stöd på annat håll, inte minst från specialläraren och redaktören för Svenska Dyslexiföreningen, Inger Fridolfsson, vars kartläggningsarbete Specialpedagogik gjorde ett reportage nyligen. Hon visar utifrån flera studier att Skolverkets bedömningsstöd brister i träffsäkerhet.  

Med stöd av bland annat Fridolfssons resultat publicerade skrev tidigare i höstas Nils Kirsten, forskare i pedagogik vid Uppsala universitet, och Anna Eva Hallin, forskare i logopedi vid Karolinska institutet, en debattartikel som gick hårt åt Skolverkets material:

”Skolverkets kartläggning identifierar betydligt färre elever med läs- och skrivsvårigheter än etablerade kartläggningsmaterial, som dessutom går snabbare att genomföra”, skrev de, och avslutade: ”Det är dags att låta lärare och speciallärare ägna sig mer åt undervisning och stödinsatser och mindre åt utredning och dokumentation.”

Skolverkets kartläggning identifierar betydligt färre elever med läs- och skrivsvårigheter än etablerade kartläggningsmaterial som går snabbare att genomföra.

Vi bad Skolverket svara på forskarnas kritik. I ett mejl från myndighetens pressavdelning skriver man att ”det inte finns några hinder för skolor att använda andra material utöver de obligatoriska”. Man besvarar också kritiken mot myndighetens eget bedömningsmaterial som granskats av Skolinspektionen:

– Där framgår att majoriteten av tillfrågade lärare tycker att Skolverkets obligatoriska material i lågstadiet når sitt syfte samt att materialen är uppskattade. 

På slutet lyfter man den nyheten från i höstas, som verkar ha gått under radarn för många, att regeringen avser att ge Skolverket i uppdrag att se över om kartläggningsmaterialen och bedömningsstöden ”kan förbättras och utvecklas”.

– Vi ser fram emot att göra detta med bred förankring hos alla berörda, skriver Skolverket.

I regeringens pressmeddelande från september, när denna nyhet presenterades, uttalade sig skolminister Lotta Edholm optimistiskt:

– Att tidigt få en bra bild av elevers grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna är viktigt för att kunna sätta in rätt stöd i rätt tid. Nu ger vi lärarna bättre verktyg för att tidigt kunna följa sina elevers kunskapsutveckling. 

Forskaren Nils Kirsten välkomnar regeringens initiativ. En översyn är nödvändig, säger han på telefon:

– Det finns kartläggningsmaterial som är betydligt mer träffsäkra och tidseffektiva, såsom LegiLexi. Det ger mer tillförlitlig information om vilken typ av svårigheter som en elev har. Är det avkodning eller språkförståelse? Det ger en bättre grund för att välja lämplig stödinsats utan att ta så mycket undervisningstid i anspråk. 

Han ifrågasätter Skolverkets tolkning av Skolinspektionens enkätundersökning, att en majoritet av lärarna verkligen skulle vara nöjda med Skolverkets bedömningsmaterial med tanke på att så många skolor kompletterar bedömningsstödet med standardiserade kartläggningsmaterial.

Men i och med att materialet nu ska ses över vill han snarare fokusera på nästa steg. Tillsammans med forskarkollegan Anna Eva Hallin förordar han en försöksverksamhet på ett mindre antal skolor.

– Skolverket kan sedan undersöka i vilken mån materialet förmår identifiera elever i behov av stöd, innan det sprids till alla Sveriges skolor.

LÄS ÄVEN

Debatt: Skolverkets kartläggning stjälper mer än den hjälper

Forskaren bakom ”Från mäta till möta”: Bedömningar på fel spår

Elever med npf möts ofta av okunskap och negativ attityd

Tema Åtgärdsprogram: Lärplattformar kräver läraransvar