
Fritidspedagogen Johanna Rydén och specialpedagogen Mariah Harnesk.
Klassrumsinredning När Tidaholms kommun behövde bygga en ny skola fanns den pedagogiska idén med redan från planeringsstadiet. Utvecklingsgrupper med ansvar för olika områden tillsattes.
– Som specialpedagog var jag med i den utvecklingsgrupp på skolan som svarade för hur vi skulle tänka kring inredning. Vi besökte Kinnarps och hade fokus på att få till en bra helhet, berättar specialpedagogen Mariah Harnesk, som tillsammans med Johanna Rydén, fritidspedagog, och Sara Landestedt, klasslärare, tar emot oss på nybyggda Rosenbergsskolan.
Framför allt handlade det mycket om material- och färgval.
– Vi ville ha ljuddämpande material i så stor utsträckning som möjligt. Det ihop med färgtänket skapar ett visuellt och auditivt lugn som präglar hela skolan.
För att dämpa de visuella intrycken har man även frostat glas på fönster och sidoglas bredvid dörrar.
– Det ger bra ljusinsläpp men begränsar störande utsikt och intryck.
Det råder skoförbud inomhus på i stort sett hela Rosenbergsskolan, och alla korridorer och hallar har heltäckningsmattor som gör att ljudet blir dovt och utan höga toppar.
– Eleverna utsätts för så mycket intryck under en dag att vi vill minimera de intryck som själva lokalen bidrar med, säger Mariah Harnesk.
Fritidspedagogen Johanna Rydén och specialpedagogen Mariah Harnesk.
Klassläraren Sara Landestedt uttrycker det som att de gjort en pedagogisk resa i och med flytten till en ny skola.
– När vi lämnade den gamla fick vi ju bestämma oss för vad vi ville ha kvar och vad vi ville lämna – både när det handlade om pedagogik och inredning.
Elevernas teckningar och andra alster sätts upp antingen längst bak i klassrummet eller i korridorerna.
– Vi har gjort aktiva val kring vad vi vill ha i klassrummet. Vi sätter inte upp allt och alla saker behöver ju verkligen inte stå framme hela tiden.
Klasslärarna ansvarar för möblering men i grunden ska alla elever ha whiteboarden rakt fram för att kunna se så bra som möjligt.
– Oftast sitter eleverna två och två och på mattan längst fram i klassrummet har vi genomgångar och samlingar, säger Sara Landestedt.
Alla klassrum har också bildstöd tillgängligt, likaså bänkskärmar och kåpor för alla elever – inte bara som en extra anpassning.
– Skärmarna finns alltid framme, och eleverna själva hämtar och hänger tillbaka dem.
Skärmtid innebär en chans att hitta fokus och få studiero.
Den pedagogiska tanken fortsätter även på fritids.
– Det börjar direkt med den dagliga genomgången – vi har alltid bildstöd till våra aktiviteter, säger fritidspedagogen Johanna Rydén, som tycker att lokalerna ger barnen förutsättningar att skapa och utvecklas:
– Man behöver inte säga till eleverna att dämpa sig, det sker automatiskt.
Specialpedagog Mariah Harnesk fortsätter:
– Barn är barn och de pratar och socialiserar, då måste vi erbjuda miljöer där de kan både arbeta och leka. Och de måste ges utrymme för att samspela.
På den gamla skolan var det svårt att hitta utrymmen där man kunde jobba i mindre sammanhang. Därför har man på den nya från början sett till att det finns gott om grupprum och små sittrum.
– Det blir mycket tystare och lugnare och vi kan under dagen erbjuda olika lärmiljöer, där höga sittpallar eller fåtöljer ger en varierad arbetsmiljö, säger Sara Landerstedt.
– Lugn föder lugn, säger Johanna Rydén. I en dämpad miljö behöver inte eleverna överrösta varandra för att höras.
LÄS ÄVEN
Tema elevhälsa Riksföreningen för Skolsköterskor ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Mia Göransdotter Hammar förklarar varför.
Tema elevhälsa Sveriges Skolledare ger regerings elevhälsoutredning tummen ner. Lena Linnerborg, utbildningspolitisk chef, förklarar varför.
Tema elevhälsa Svenska Skolläkarföreningen ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Pernilla Gudmundsson förklarar varför.
Tema elevhälsa Psykologer i Förskola och Skola ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Lena Svedjehed förklarar varför.
Tema elevhälsa Sveriges Skolkuratorers Förening ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Caroline Bergh förklarar varför.
Tema elevhälsa Skolministern vill att pedagogiken ska brytas ut så att elevhälsoteamen får ett rent vårduppdrag. Skarpa varningar om konsekvenserna har framförts till utredaren.
Elevhälsa I det nya numret av Specialpedagogik pratar vi med alla professioner i elevhälsan – och alla säger skarpt nej till det regeringen vill att utredningen ska leda till: en elevhälsa helt utan pedagoger.
Krönika För att förstå ett ”stökigt” barn behöver skolan lyssna på den som kommit barnet närmast och strössla med resurser. Elin Zlatanovski berättar en sedelärande sannsaga om att bunta ihop stökiga barn bara för att de är stökiga.
Debatt Dyslexi har fått en oväntat framträdande roll i den nya läroplansutredningen. Men inte på något positivt sätt, konstaterar Susanna Cederquist, lärare, författare och vinnare av Dyslexipriset.
Krönika ”Klassrummen var en plats där sociala skillnader kunde utjämnas och där klassresor möjliggjordes”, skriver ämnesläraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski om en 1990-talsskola som var bättre än många vill minnas.
Arbetsmiljö Chockerande hög risk för utbrändhet bland specar – Specialpedagogiks redaktör om arbetet bakom larmrapporten.
Krönika ”Min dröm är att skolan får vara en plats där teori och praktik, forskning och konst, kognitionsvetenskap och relationellt lärande får mötas och berika varandra”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Mitt jobb Planen var att arbeta på bank. Men efter ett tillfälligt jobb som elevassistent har Tord Söderqvist varit skolan trogen – som lärare, specialpedagog och nu rådgivare på SPSM.
Krönika ”Att utrusta elever med distraherande nöjesmaskiner och undra varför deras koncentrationsförmåga försämras är som att hälla bensin på en eld och undra varför det brinner”, skriver specialpedagogen och ämnesläraren Elin Zlatanovski.
Krönika Problemet att ens ha en ”angiverilag” på plats är större än lättnaden över undantagen, menar läraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski.
Krönika Ska det tas krafttag med skolan eller inte? Elin Zlatanovski, gymnasielärare och specialpedagog i Växjö, listar fyra punkter som vi inte borde behöva kompromissa med.
Krönika ”Hur kan regeringen på fullt allvar mena att en SKOLAS elevhälsoteam bör sakna pedagogisk kompetens?” undrar Elin Zlatanovski, lärare och specialpedagog i Växjö, och bjuder in skolminister Lotta Edholm för samtal.
Debatt Språkstörning/DLD är minst lika vanligt som adhd men skolans kunskap släpar efter, skriver debattörena Berit Robrandt Ahlberg och Kerstin Wiström på internationella DLD-dagen den 18 oktober.
Vi lärare debatt Specialläraren Niclas Fohlin listar tre nödvändiga krav på staten för att vända läs- och skrivutvecklingen.
Apl Ibland ger en utlandsresa inte bara minnen utan också lärdomar för livet. Vi följde med eleverna och elevhälsan från Praktiska gymnasiet i Uppsala.
Mattekrisen Tre lärare som länge verkat för att förbättra undervisningen berättar om sina metoder – åsikterna är vitt skilda men resultaten lika goda.
Krönika Det gick! Den här hösten också … Specialpedagogiks nya krönikör om konsten att få en helklass att dra åt samma håll.
Debatt Har inkludering som skolbegrepp i Sverige blivit för abstrakt – vad menar vi egentligen med det?
Mattekrisen ”Tänka, resonera, räkna”-metoden sprider sig snabbt men anses kontroversiell. Vi pratar med forskare, lärare och elever.
Särskilt stöd Uteblivet särskilt stöd är den största faktorn bakom att niondeklassare saknar gymnasiebehörighet.
Debatt ”Om spec ska ingå i elevhälsan tas engagemanget från något annat”, skriver specialläraren Jessica Hansson, angående förslaget om att organisera om EHT.
Krönika Höstterminen är på väg att sätta sig. Har du grundat väl med elevrelationerna?
Mitt jobb För specialläraren Helen Nilsson i Halmstad har ett långvarigt fackligt engagemang lett till att hon blivit ledamot i Sveriges Lärares intresseförening för speciallärare och specialpedagoger.
Panelen Vi frågade specialpedagoger och speciallärare om digitala verktyg och risken med externa entreprenörer – och om deras drömföreläsare!
Arbetsmiljö Hur stor är egentligen utbrändheten bland speciallärare och specialpedagoger? Efter Specialpedagogiks stora enkätundersökning fortsätter berättelserna att strömma in.
Skolutveckling Tillgänglighetsarbetet i skolan kan aldrig ta paus. Det är budskapet från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, när den lanserar ett nyutvecklat stödmaterial för att skapa större möjlighet för fler att nå trygghet, studiero och utbildningsmål.
Fackböcker Specialpedagogik i förskolan: Så får du ta blyga barn att våga delta i förskolans aktiviteter och få stöd i sin utveckling.
Fackböcker
Fackböcker Forskarna Gerth Hedov och Ann-Christin Sollerhed redaktörar en ny antologi om Downs syndrom och fysisk aktivitet.
Fackböcker Christian Hjortkjaer skriver om vad som skapar psykisk ohälsa hos unga i dag.
Fackböcker Ny bok om hur undervisningen kan organiseras i resursskolan.
Fackböcker Specialpedagogen och forskaren Annica Jäverbys nya bok ger många nya förslag på arbetssätt och verktyg att ta till för att nå fram till elever med oroande frånvaro.
Vuxenutbildning Lärcenter i Falköping är en spännande plats. Här arbetar man tvärdisciplinärt med specialpedagogik och ett studie- och yrkeslivsförberedande utbildningspaket, med fokus på entreprenörskap och studieteknik.
Vuxenutbildning 400 000 personer studerar på komvux varje år – fler än på gymnasiet. Ändå saknas lagkrav på elevhälsa och stödfunktionerna är inte lika utbyggda. Nu slår forskarna larm.
Vuxenutbildning Inom vuxenutbildningen är särskilt stöd och elevhälsa ett eftersatt område – men Komvux Malmö är ett ljus i mörkret som satsar på likvärdigheten via främjande specialpedagogik.
Krönika Anne-Marie Körling har precis haft sin sista lektion med elever. Specialläraren Niclas Fohlin hyllar här sin största förebild.
Debatt ”Vi håller med Linnea Lindquist om att det är viktigt att lära barn att skilja på rätt och fel, men vi menar också att det spelar stor roll hur”, skriver lärarna Jennie Wilson och Niclas Fohlin i en slutreplik i ”skamdebatten”.
Debatt Det handlar om ”pedagogiska knep och vår fingertoppskänsla”, svarar Linnea Lindquist, efter att lärarna Jennie Wilson och Niclas Fohlin reagerat på hennes ledartext om att skriva in skambestraffning i skollagen.
Debatt ”Våra elever förtjänar att vara i en skola som präglas av lärande och utveckling, inte av rädsla och skam”, svarar lärarna Jennie Wilson och Niclas Fohlin Expressens Linnea Lindquist.
Krönika ”Vi får tänka att för just det här barnet betyder det allt om jag kan hjälpa, och det får vara gott nog”, skriver specialpedagogen Eva Augustsson i sin nya krönika.
Mitt jobb Som en byggnadsställning – så beskriver Ida Simberg sin roll som specialpedagog inom resursskolan.
Specialpedagogik Redaktören hälsar välkommen till ett nytt nummer av Specialpedagogik – huvudtemat denna gång är specialpedagogik inom vuxenutbildningen.
Panelen Vi frågade tre specialpedagoger vad de anser om detta senaste utspel från skolministern – och om EHT i stort.
Krönika När eleven knäcker läskoden öppnar sig skolans och livets alla möjligheter. Niclas Fohlin, speciallärare i läs- språk och skrivutveckling, berättar om en milstolpe i karriären.
Fackböcker Ungas och lokalt engagerades röster om skolan – framfiltrerade via kvalitativa forskningsmetoder.