Möblerat för lärande – våga välja bort

Malin Valsö är psykolog och en av författarna till ”Fysisk lärmiljö”, en bok om hur man kan optimera skola och klassrum för trygghet, arbetsro och lärande. Hennes fundamentala utgångspunkt är att det inte existerar några genomsnittliga idealbarn:
– Ett bra klassrum är en plats där den stora majoriteten mår bra och trivs. Människor är spretiga medan ett genomsnitt är ett statistiskt resultat. 

Det är lätt att fastna i tankar som hur en ”typisk nioåring” kan tänkas vilja ha det, men variationer i barngrupper är alltid stora. Att variationen i hela samhället är stor, och att det matar oss med allt fler intryck, gör att klassrummet kan behöva vara mer avskalat. 

Ett ökat antal diagnoser innebär också att lärmiljön blir mindre tillgänglig för personer med vissa förmågor. Malin Valsö varnar för överstimulerande miljöer och vad de kan göra med oss.
– När vi inreder klassrum måste vi börja med att titta på miljön, inte individer, och i nästa steg tittar vi på förmågor, inte diagnoser. Sedan görs en strukturerad bedömning av hur klassrummet ska byggas upp. Och det kan man göra tillsammans med eleverna!

Tre delar av lärmiljön

Malin Valsö delar upp lärmiljön i tre aspekter: Akustik och buller, Visuellt buller och Möblering.
– Ljudbuller är oftast lätt att förstå, säger hon. Det kan vara allt från ventilationssystem till omgivande miljöer där det finns olika möjligheter till ljudisolering. Om alla i klassrummet reagerar och vänder sig om varje gång de hör en bil utanför så blir det ju ett störmoment. Men det är också viktigt att analysera ljuden som uppstår i själva klassrummet. Barn låter. Hur är akustiken i klassrummet? Finns det ljuddämpande skärmar som elever kan använda? Ljud som uppstår i klassrummet har ju också eleverna ett eget ansvar för. Fläktar och ljud utifrån är desto svårare för dem att påverka.

Visuellt buller kan vara teckningar och glasväggar. Sådant som gör det svårare att koncentrera sig, allt som sitter på väggarna blir synintryck.
– Man måste våga välja bort det som inte fyller en funktion för lärandet, säger Malin Valsö. Men elevernas teckningar och liknande kan man ju ha på väggen bakom elevernas ryggar. Då är det synligt på raster och skapar en bra stämning i klassrummet, samtidigt som det inte stör undervisningen.

Annat visuellt buller kan vara rörelser på skärmar eller ute på skolgården.
– Sådant kan åtgärdas med möblering och avskärmning. Det finns gedigen forskning som visar hur möblering fungerar olika bra för olika lärsituationer. Det innebär att den pedagogiska tanken och det man vill uppnå i klassrummet måste identifieras först.

Pedagogiken först

En klassisk sittning där alla tittar framåt fungerar bäst när det är lärarledda lektioner; biosittningen fungerar bäst när vi vill att eleverna ska ha uppmärksamhet mot läraren och ta till sig instruktioner; bänkar som öar fungerar bäst när man ska jobba kollaborativt i grupp. Men många klassrum i dag är inredda med öar, trots att undervisningen är upplagd utifrån ett lärarlett perspektiv. Då måste många elever vända på sig eller ha blicken åt något annat håll än på läraren.
– Det gäller att titta på vilken sorts undervisning man faktiskt har, inte vilken undervisning man önskar att man hade, säger Malin Valsö. Börja med den pedagogiska tanken och inred efter den.

LÄS ÄVEN

Efterlyses: traumakompetens

Psykologen: Se dig själv med barnets ögon

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Cecilia tipsar: nya fackböcker för specialpedagoger