
Sebastian Fasth lyssnar på genomgång av talteori.
Lärmiljö Elever som halkat efter i ett ämne saknar ofta de grundläggande sammanhangen. Men elever som tvärtom har lätt för samma ämne kan också sakna sammanhang. Nationella Mattekollo är en inspirerande framgångssaga.
När Fredrik Löfgren, matematiker och robotutvecklare, börjar prata tar det inte många sekunder att förstå att matematik inte bara är hans yrke utan även hans passion. Därför brinner han också för Mattekollo, ett sommarläger för barn som vill fördjupa sig i matematik på sommarlovet, där Fredrik är en av ledarna. Under tio dygn får barnen ägna sig åt kvantmekanik, programmering, oändlighet och kardinalitet.
– Mattekollo är ett andningshål och årets höjdpunkt för många av våra deltagare. De får umgås med andra som också älskar matte och programmering.
Fredrik Löfgren
– Våra deltagare ligger ofta före i undervisningen som de får hemma. Så i stället för att öka glappet mot klassrummet ännu mer ägnar vi oss åt sådant som inte står i läroplanen. Det är bättre att fördjupa sig i talteori och ringteori i stället för algebra och ekvationer. Annars riskerar de att hamna ännu längre ifrån sina klasskamrater.
Mattekollo startades 2015 av Valentina Chapovalova, som själv varit på matteläger som barn under sin uppväxt i Ryssland. När hon upptäckte att det inte fanns något motsvarande i Sverige startade hon det själv, lokalt, som dagläger för högstadiet.
Redan året därpå växte det till ett läger med övernattning, och i dag omfattar det elever på högstadiet och gymnasiet. I år var 50 deltagare från hela landet antagna.
– Vi har omkring 150 sökande varje år, så vi måste ha antagningsprov, som också är en diagnos som ligger till grund för gruppindelningen på kollot, säger Fredrik Löfgren. Man måste klara en viss nivå för att få plats. Vi får arga samtal från föräldrar vars barn inte kommit med. Inom idrott och estetiska ämnen är det inget ovanligt med antagningsprov, audition eller att du måste vara på en viss nivå i din prestation för att bli uttagen. Men i teoretiska ämnen har vi inte alls den traditionen i Sverige.
Många av deltagarna känner sig utanför i den vanliga skolan, på grund av diagnoser och att de upplevs som annorlunda, berättar Fredrik Löfgren.
– När de kommer hit är de blyga och osäkra, men de börjar snart prata med varandra. Det är fantastiskt att se hur de växer som människor under lägret. Det är precis som vilket annat sommarläger som helst. De blir kära, osams och lyckliga, flera har fått sin första kyss på Mattekollo.
Sebastian Fasth lyssnar på genomgång av talteori.
På det dagliga schemat står fyra timmar matematik och två timmar programmering.
– Bra lokaler är oerhört viktigt, eftersom vi har mycket experiment och laborationer, säger Fredrik Löfgren. Förra sommaren grillade jag banan med gruppen genom att ansluta bananen till ett vägguttag! Vi gör experiment som vanliga lärare inte vågar eller kan göra i en vanlig, stor klass. De flesta ledarna på Mattekollo är doktorander eller har disputerat i matematik eller något närliggande, så eleverna får någon de verkligen kan diskutera abstrakta begrepp och avancerade utmaningar med.
– Förra sommaren blev jag väckt klockan tre på natten av några deltagare som bankade på min dörr. De hade suttit och diskuterat och kommit fram till att de var tvungna att löda och testa sin teori. Då var det bara att gå upp och hjälpa dem. Det blev fysiklektion mitt i natten!
– Det här är barn som i sin vardag ofta är utanför, på grund av sina diagnoser och intressen. Tio givande, roliga dagar på Mattekollo gör underverk med deras psykiska hälsa och känsla av sammanhang.
Tio dagar med passionerade pedagoger … Säger inte det något om vilka resurser som borde finnas i den vanliga skolan?
LÄS ÄVEN
Storsatsning på funkis-elevers digitala trygghet
Specialpedagogens favoritverktyg: kojor och en tratt
Krönika Mobilförbudet i skolan borde vara självklart, skriver specialpedagogen Elin Zlatanovski, ”men var det inte någon annan utredare som lovade färre arbetsuppgifter på våra redan överfulla skrivbord?”
Elevhälsa I det nya numret av Specialpedagogik pratar vi med alla professioner i elevhälsan – och alla säger skarpt nej till det regeringen vill att utredningen ska leda till: en elevhälsa helt utan pedagoger.
Krönika För att förstå ett ”stökigt” barn behöver skolan lyssna på den som kommit barnet närmast och strössla med resurser. Elin Zlatanovski berättar en sedelärande sannsaga om att bunta ihop stökiga barn bara för att de är stökiga.
Debatt Dyslexi har fått en oväntat framträdande roll i den nya läroplansutredningen. Men inte på något positivt sätt, konstaterar Susanna Cederquist, lärare, författare och vinnare av Dyslexipriset.
Krönika ”Klassrummen var en plats där sociala skillnader kunde utjämnas och där klassresor möjliggjordes”, skriver ämnesläraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski om en 1990-talsskola som var bättre än många vill minnas.
Arbetsmiljö Chockerande hög risk för utbrändhet bland specar – Specialpedagogiks redaktör om arbetet bakom larmrapporten.
Krönika ”Min dröm är att skolan får vara en plats där teori och praktik, forskning och konst, kognitionsvetenskap och relationellt lärande får mötas och berika varandra”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Mitt jobb Planen var att arbeta på bank. Men efter ett tillfälligt jobb som elevassistent har Tord Söderqvist varit skolan trogen – som lärare, specialpedagog och nu rådgivare på SPSM.
Krönika ”Att utrusta elever med distraherande nöjesmaskiner och undra varför deras koncentrationsförmåga försämras är som att hälla bensin på en eld och undra varför det brinner”, skriver specialpedagogen och ämnesläraren Elin Zlatanovski.
Krönika Problemet att ens ha en ”angiverilag” på plats är större än lättnaden över undantagen, menar läraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski.
Krönika Ska det tas krafttag med skolan eller inte? Elin Zlatanovski, gymnasielärare och specialpedagog i Växjö, listar fyra punkter som vi inte borde behöva kompromissa med.
Krönika ”Hur kan regeringen på fullt allvar mena att en SKOLAS elevhälsoteam bör sakna pedagogisk kompetens?” undrar Elin Zlatanovski, lärare och specialpedagog i Växjö, och bjuder in skolminister Lotta Edholm för samtal.
Debatt Språkstörning/DLD är minst lika vanligt som adhd men skolans kunskap släpar efter, skriver debattörena Berit Robrandt Ahlberg och Kerstin Wiström på internationella DLD-dagen den 18 oktober.