Läsning som läker

Jenny Jägerfeld, psykolog och författare Foto: Ann-Sofi Rosenqvist

Att läsning är nyttigt skriver nog de flesta lärare – ja, alla vuxna – under på. Men det finns också studier som visar att skönlitteraturen kan ha en läkande effekt. Genom så kallade biblioterapeutiska samtal har depressioner, posttraumatisk stress och utbrändhet kunnat behandlas.

– Man drar nytta av att litteraturen berör oss och väcker känslor och tankar, förklarar psykologen och författaren Jenny Jägerfeld som har föreläst om metoden för bland annat lärare och bibliotekarier.

Hon berättar att det finns mycket internationell forskning på området. I Sverige har några forskningsöversikter publicerats, men hon känner också till en unik studie vid Göteborgs universitet som visat nya och intressanta resultat.

– De som deltog var långtidssjukskrivna kvinnor som drabbats av utbrändhet. Forskarna menade att läsningen blev en verklighetsflykt och ett sätt att belöna sig själv. Böckerna sågs som kompanjoner att dela en svår upplevelse med. Det gjorde att kvinnorna som deltog mådde bättre och kände att livet kunde bli som vanligt igen, säger Jenny Jägerfeld.

Men vad skiljer då biblioterapi från andra boksamtal? I en doktorsavhandling från 1949 identifierar Caroline Shrodes tre faser som läsare går igenom med metoden. Den första är just identifiering, att man känner igen sig i berättelsen på något sätt. Den andra är katharsis, en slags ”emotionell release”, som lockar fram känslor, till exempel ilska eller gråt. Den sista är insikt.

– Den gör att man kan se sitt liv ur ett nytt perspektiv, säger Jenny Jägerfeld. Där tycker jag att genrer som skräck och fantasy kan fylla en viktig funktion. Man läser om något jättehemskt, och sedan kan man tänka att vad skönt att jag åtminstone lever här och nu. För den som känner mycket oro är eskapismen underskattad, tror jag.

Den här terminen startar Sveriges första akademiska utbildning i biblioterapi (en kurs på 7,5 hp) på Ersta Sköndal Bräcke högskola. En av målgrupperna är lärare.

Förra läsåret genomförde Jenny Jägerfeld ett pilotprojekt på Värmdö gymnasium tillsammans med författarkollegan Åsa Anderberg Strollo, med syfte att undersöka hur biblioterapi kan användas i klassrummet. Utgångspunkten var att allt fler unga söker hjälp för psykisk ohälsa och att biblioterapi kanske kan vara en del av det förebyggande elevhälsoarbetet.

Som underlag användes bland annat en novell och en dikt av Märta Tikkanen. Eleverna fick diskutera innehållet utifrån egna erfarenheter.

– De drog bland annat paralleller till sina egna förhållanden: ”Min kille är så här just nu.” Det var häftigt. Skönlitteratur och poesi är till för att beröra. Upplevelsen blir starkare om man kan använda sig själv som instrument i tolkningen.

Även om hon är en anhängare av metoden tycker psykologen Jenny Jägerfeld att den ska användas med försiktighet i just skolan.

– All form av terapi bör vara frivillig. Om det kommer upp ämnen som alkoholism eller sexuella övergrepp och eleverna själva har erfarenhet av det så kanske de inte vill dela det med klasskompisarna. Risken är att de känner sig tvingade till det ändå. Men det blev väldigt uppskattat. Alla var peppade och tyckte att det blev fördjupade samtal.