Läxhjälp – för vem?

Eva Augustsson Foto: Bibbie Friman

Det är fredag eftermiddag. Veckans lediga dag har tillbringats hos yngsta dottern med familj som just flyttat till ny bostad. På hemväg lyssnar jag på bil­radion. Det är den aktuella P4-lokalradiostationen som sänder ”föräldrapanelen”. Dagens tema annonseras vara läxors vara eller icke vara. Vad tycker de samlade föräldrarna om det? Jag suckar åt detta uttjatade ämne och efter musikinslaget stänger jag av. Jag är trött efter dagen och orkar inte höra – jag anar vartåt vindarna blåser. Men så efter en stund tar nyfikenheten över och jag slår på radion igen.

Mina misstankar besannas. Alla vind­flöjlar pekar åt samma håll.

Det är ju alldeles för många läxor. Och för svåra läxor. För föräldrarna alltså. De är ju så trötta och hungriga när de kommer hem. Föräldrarna alltså. Och de har ju inte tid att hålla på med barnens läxor. Föräldrarna alltså. Så läxor får Big No No av panelen.

Av de tre föräldrar som ingår i just denna panel har dock två av dem hittat smarta lösningar när det gäller barnens läxläsande. Den ene pappan rekommenderar andra föräldrar att barnen kan gå till skolans läxhjälp direkt efter skoltid. Då slipper man ifrån läxorna hemma. Och den ena mamman har löst läxproblemet med att storebror hjälper/gör läxorna åt småsyskonen.

Men ordet läxhjälp får i radioinslaget en ny innebörd. Det blir en bekväm lösning för föräldrar i välmående stressade medelklassfamiljer.

Så jag väntar bara på att programledaren ska ställa motfrågor till panelen. Men hon jamsar med. Frågar inte:

Finns det något syfte med läxor – för barnen alltså?

Har du som förälder något ansvar för att hjälpa/stödja ditt barn i skolarbetet?

Vilka signaler sänder du när du ondgör dig över läxorna hemma?

Jag menar inte att raljera eller moralisera över föräldrars situation med att få ihop sina livspussel. Det är tufft att räcka till för dem som behöver omsorger i stort som smått i familjen och samtidigt hantera ett eget ­yrkesliv.

Men ordet läxhjälp får i radioinslaget en ny innebörd. Det blir en bekväm lösning för föräldrar i välmående stressade medelklassfamiljer. Inte åt de barn som kommer från familjer där föräldrarna inte har förmågan att hjälpa. Där finns kanske tiden och viljan att stödja sitt barn i skolarbetet men föräldern saknar verktyg som ibland kan vara språket eller egen skolbakgrund.

Frågan om vilka läxor som kan vara lämpliga att träna på hemma lämnas i programmet helt utan kommentar. Där skiljer sig uppfattningar också bland lärare åt. Hur en läxa förbereds och vilken typ av träning som är lämplig att genomföra hemma – men se det är, precis som i sagorna, en annan historia.