”Vi vet för lite om små barns speciella förmågor”
Forskning Redan i förskolan kan barn med autismspektrumtillstånd, ast, visa prov på speciella förmågor. Genom att uppmärksamma dem kan pedagogiken utvecklas, enligt psykologen Elisabeth Nilsson Jobs.
Elisabeth Nilsson Jobs är psykolog och verksam inom KIND vid Karolinska institutet. Hon disputerade i december 2018 med avhandlingen Recognizing disability and ability in young autistic children, vid Uppsala universitet.
Du visar i din avhandling att barn med autism redan i treårsåldern har vissa speciella förmågor. Vilka då?
– Jag har tittat särskilt på visuella förmågor. Studien visade att barnen med ast var speciellt bra på att urskilja detaljer, som kryss, i en bild i jämförelse med andra barn. Undersökningen är den första i sitt slag att omfatta så små barn. Tyvärr vet vi generellt sett väldigt lite om små barns speciella färdigheter och förmågor. Min studie visar att man måste forska mer inom området.
Hur kan förskolan dra nytta av dina resultat?
– Resultaten kan höja medvetenheten om att det kan finnas särskilda förmågor som bör uppmärksammas, som exempelvis att barnet kan lösa visuella uppgifter, är musikaliskt eller kan lära sig saker utantill.
Och när man kartlagt styrkorna?
– Då skulle man kunna ge barnet sådana uppgifter som fungerar och skapa ett samspel kring uppgiften. Om barnet har stark visuell förmåga och tycker uppgifter som ”Finn fem fel” eller ”Vilka är lika och olika” är intressanta, kan man utgå från dem och starta ett samtal eller en turtagning som kan öka det sociala samspelet.
Du har också visat att förskolepersonal är viktig för utredningen av barn med autism. På vilket sätt?
– De träffar många olika barn och kan ibland se signalerna tydligare i förskolemiljön än vad föräldrarna kan i hemmiljön, särskilt vad gäller de sociala svårigheterna. Pedagogerna spelar även en viktig roll i att uppmärksamma förmågor hos barnet, som exempelvis visuell förmåga. Resultaten talar dock för att det är svårt att upptäcka eller förmedla att barnet har begränsade och repetitiva beteenden.
Du anser att det är viktigt med tidig diagnos. Varför?
– Forskning visar att ju tidigare man ställer diagnos, desto tidigare kan man börja jobba med intervention. Jag kan inte nog understryka pedagogernas roll att beskriva barnets beteenden och vikten av samarbete med landstingens utredningsenheter för förskolebarn.
