Så kan skolan stötta elever med adhd

Bild: Tzenko Stoyanov

– Vi har sett att det finns ett behov hos lärare att få mer kunskap om adhd och hur man kan hjälpa de här eleverna. Vi hoppas att vår forskningsöversikt kan ge inspiration och tips, säger Cecilia Löfberg, samordnare för forskning och utveckling på Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM.

I översikten har SPSM sammanställt internationella forskningsstudier där effekter av insatsen kvarstår även på längre sikt. Ett återkommande tema är att det finns en helhetssyn – att insatserna görs på flera nivåer, det vill säga i skolan som helhet, i klassrummet och till individen när det behövs.

– Det räcker inte att bara arbeta med eleven med adhd eller att bara göra insatser på klassrumsnivå. Man måste titta på alla delar samtidigt och anpassa dem till den egna skolan. Det ser väldigt olika ut vilka resurser skolor har, vilka förkunskaper lärarna har, vilka behov just de eleverna har. Det finns inga generella lösningar. Därför är det viktigt att pröva olika saker och vara noga med att dokumentera det som fungerar.

I de insatser som sammanställts i rapporten beskrivs möjliga vägar för att hjälpa elever med adhd. Bland annat genom att stödja elevens arbete för en positiv självbild, att arbeta på gruppnivå och att utveckla det pedagogiska arbetssättet.

Läraren kan använda­ humor eller på ett neutralt sätt be eleven att göra ett ärende för att avleda uppmärksamheten.

För att utveckla en positiv självbild är det viktigt att eleven har möjlighet att påverka sin egen situation, är delaktig i aktiviteter och kan samspela med jämnåriga. Lärarens förhållningssätt spelar också stor roll. De lärare som har höga förväntningar, engagerar eleverna, fokuserar på lärandemål och ger omedelbar feedback är mer framgångsrika.

– Det är viktigt att lärare reflekterar över hur förväntningar på elevernas beteende förmedlas. Det är bättre att som lärare kommunicera förväntningar som kopplas till lärandemål än förväntningar som kopplas till att eleven ska ändra sin personlighet.

När det uppstår svåra situationer i klassrummet, som konflikter eller att en elev stör ordningen, finns det några åtgärder som enligt forskningen kan fungera för att återställa lugnet.

– Läraren kan använda humor eller på ett neutralt sätt be eleven att göra ett ärende för att avleda uppmärksamheten. När läraren måste säga till eleven är det bättre att göra det mellan fyra ögon än inför resten av klassen.

På klassrumsnivå är det viktigt med struktur och tydliga regler, och naturligtvis att gruppen fungerar bra tillsammans.

­– Det handlar om att så långt det är möjligt skapa en miljö där alla kan fungera. Behöver en elev mer individuellt stöd är det också viktigt att det finns möjlighet till det i klassrumssituationen.

En del i att skapa en bra miljö är att se till att alla elever ges likvärdigt utrymme. Det har också visat sig vara framgångsrikt att traditionell undervisning varvas med aktiviteter där det ingår socialt samarbete.

Det pedagogiska arbetssättet handlar bland annat om att hjälpa eleven att hitta en fungerande struktur. För yngre barn upp till elva år visar forskningsstudier att insatser som bidrar till elevens möjlighet att utveckla självreglering och självstyrning fungerar, alltså att stödja eleverna att hantera sitt eget lärande och egna känslomässiga reaktioner. När det gäller äldre barn fungerar insatser för att planera och organisera sitt skolarbete bättre än att stötta elevens självreglering.

Oavsett insats spelar lärarens och omgivningens attityder till adhd stor roll.

– Ett resultat i vissa studier är att lärare ser på adhd på olika sätt. Vissa menar att det handlar om biologiska orsaker. Andra avvisar diagnosen och förklarar symtomen på andra sätt, till exempel som ett resultat av brister i uppfostran. När lärare avvisar diagnosen kan det påverka elevens självbild negativt och störa elevens uppfattning om att själv kunna påverka sin situation, vilket i sin tur ger ett sämre utfall vid insatser.

Oavsett om lärare förklarar adhd med biologiska eller sociala orsaker finns det en risk att den typen av individfokuserade uppfattningar gör att lärare bortser från andra orsaker och möjliga åtgärder på klassrumsnivå.

En insats som man däremot vet ger effekt är träning i form av schemalagd eller annan fysisk aktivitet i skolan.

– Ju mer kontinuerlig träning, desto mer effektivt är det på längre sikt.

I forskningen handlar det mest om vad som ökar elevernas engagemang för skolan och vad som lindrar symtomen på adhd. Det finns relativt få studier som har undersökt om elevernas skolresultat också förbättras.

– Vi hoppas på mer forskning om insatser kopplade till måluppnåelse för de här eleverna i framtiden, säger Cecilia Löfberg.