Dags för alla lärare att bli bättre på npf

– Upp till fem procent av alla ele­ver har någon form av neuropsykiat­risk funktionsnedsättning, en eller två i varje klass. Därför är det oerhört viktigt att alla lärare och förskollärare får med sig de kunskaperna i sin utbildning, säger Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning. apropå att alla nya lärarstudenter ska få större kunskap om adhd, autism, Tourettes syndrom och andra npf från och med höstterminen 2021.

Tidigare formulerades examensmålet som att ”studenten ska visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov”. Nu har det utvidgats och lyder i stället ”… och i samverkan med andra tillgodose elevers behov av specialpedagogiska insatser, inbegripet specialpedagogiska insatser för elever med neuropsykiatriska svårigheter.”

– Det är en viktig omformulering av målet, med fokus flyttat från barnets svårigheter till pedagogiska konsekvenser, säger Matilda Ernkrans.

Klas-Herman Lundgren, sakkunnig på utbildningsdepartementet, pekar på att en rad rapporter har visat på behovet. När regeringen under förra mandatperioden införde nya examens­mål för speciallärar- och special­pedagogexamen gällande npf lyfte flera remissinstanser behovet av ökade kunskaper för övriga lärare.

Förändringen av lärarutbildningen är en del av januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna, samt en del i arbetet med att reformera lärar­utbildningen. Nu åligger det universitet och högskolor att implementera.

På Malmö universitet pågår arbetet med att se över de nya kursplaner som ska gälla från höstterminen 2021. Här finns redan lärandemål med specialpedagogiskt perspektiv på förskollärar-, grund- och ämneslärarutbildningen.

– Jag tycker att det nya målet är rätt välformulerat och de 600 studenter vi antar till höstens lärarutbildningar kommer alla att läsa för att nå det. Vi införde nya lärandemål för något år sedan, så det nya examensmålet för npf omfattas redan, men vi ser över dem för att avgöra om något ska läggas till, säger Margareta Serder, vicedekan på Malmö universitet.

De kursplaner som berörs är utbildningarna till förskollärare, grundlärare, ämneslärare och yrkeslärare. Vi har tagit del av grundlärarnas nuvarande lärandemål i delkursen­ ”Specialpedagogiska perspektiv på utveckling och lärande” på Malmö universitet, som ligger så långt fram att de hittillsvarande lärande­målen kan ses som representativa för de nya (rutan här ovanför). De kan alltså ses som exempel på vilken nivå specialpedagoger kan förvänta sig att nyexaminerade lärare har på npf-kunnandet.

Margareta Serder kan inte bedöma hur andra lärosäten hinner lägga om sina kursplaner, men Malmö universitet hinner och har den lärarkompetens som behövs. Där finns erfarna lärare som även undervisar på specialpedagogiska programmet, dessutom samarbetar universitetet med Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM.

– När lärare möter barn med npf behöver de ha en förståelse för både vad npf innebär generellt och hur det ser ut hos individen, men tonvikten måste ligga på att utveckla strategier för att kartlägga elevers behov och förutsättningar och inte glömma att inkludera eleverna själva och deras föräldrar i detta, säger Linda Petersson-Bloom, rådgivare på SPSM och doktorand inom nationella forskarskolan SET vid Malmö universitet.

Hon välkomnar det nya examensmålet för lärarstudenterna, men säger också att kunskap om npf och hur man kan arbeta för inkluderande lärmiljöer måste finnas hos alla i skolsystemet: till exempel skolhuvudman, rektor, specialpedagog och elevhälsa. Linda Petersson-Bloom betonar att kompetensutveckling bör fortgå även för redan yrkesverksamma lärare och att SPSM:s studiepaket kan vara till hjälp i skolorna.