Tema sekretess: Kan man bryta den? Samtal om samtycken

När verksamheten Helix ­startade i Karlstad, en särskild­ undervisningsgrupp för elever som vistas i HVB-hem, tog kommunens jurister fram ett avtal där elever och deras vårdnads­havare kan samtycka till att vi bryter sekretessen gentemot viktiga samverkanspartners.

– Avtalet gäller i båda riktningarna för socialtjänst, polis, BUP och andra relevanta aktörer, säger Lotta Rolfsdotter Lindström, specialpedagog och verksamhetsansvarig.

– Det innebär att vi kan prata fritt ­mellan myndigheterna om allt som rör våra ­ungdomar.

När ungdomarna vet att vi pratar med varandra ökar deras tilltro till samhället.

Förutsättningarna på Helix är speciella eftersom samtliga elever är del av en behandlingsinsats från socialtjänsten. Eftersom även skolan är en aktiv del i behandlingen behövs det en ständig kommunikation med socialtjänsten, som ansvarar för insatsen. Många av eleverna har dålig erfarenhet av skolan sedan tidigare.

– I vardagen gillar inte ungdomarna att vi har bruten sekretess eftersom det innebär att de kan få strängare ramar om de inte följer det som är överenskommet. Men det har faktiskt bara hänt en enda gång på tre år att en elev dragit tillbaka sitt samtycke. Så ungdomarna förstår att det gagnar dem att vi pratar med varandra även om det i vardagen kan ­komplicera det för dem.

Att avtala bort sekretessen är givetvis inget man som verksamhet kan göra lättvindigt. När man får tillgång till väldigt mycket ­information måste man som organisation vara försiktig. Det finns alltid en risk att man gör intuitiva bedömningar, i synnerhet när hela lärarlaget får samma information. Då är det viktigt att det finns en specialpedagog eller någon annan ledare som kan hjälpa till att göra en schematisk bedömning.

Regler och gränser behöver vara unika. Det är inget som kan gälla för alla.

Vi hälsar på hos Helix på en arbetslagsträff en tisdagseftermiddag, för att få veta mer om att arbeta i en verksamhet som så tydligt präglas av öppenhet mellan myndigheter. Lotta Lindström Rolfsdotter har fixat kaffe med fikabröd och lärarna Annabel ­Wingqvist, Markus Connedal, Birgitta ­Mellberg och Daniel Johansson sätter sig kring köksbordet i lokalens kök.

– För våra elever innebär det ett skydd att vi kan ha tät kontakt mellan de olika delarna i samhället, säger Annabel Wingqvist. Det är unikt att som lärare kunna lyfta luren och ringa ­socialtjänsten och ställa frågor. Vi jobbar ju med skola och inte med behandling och vår verksamhet blir bättre när vi har i­nformationen om vad som pågår i barnens liv. När vi vet hur det är både på fritiden och hemma kan vi lättare hjälpa eleverna att fokusera på skolarbetet. Vi kan direkt anpassa kravnivån på lektioner utifrån hur dags­formen på eleverna är. Det är en enorm styrka i vårt arbetssätt.

– Eftersom vi alla har arbetat inom den vanliga grundskolan tidigare är vi också medvetna om vilken skillnad det blir här, fortsätter Markus Connedal.

– I den vanliga skolan är man helt ­beroende av informationen man får från eleven själv och vårdnadshavare. Den ­informationen är absolut viktig men när man arbetar med elever med behov av stort stöd märks det fort när det saknas pusselbitar för att nå fram till eleven.

Eleverna känner av det tydligare och ­öppnare samarbetet mellan skolan och ­myndigheterna – och det är en kvalitet i sig.

– Det är viktigt att poängtera att detta upplevs som en trygghet snarare än kontroll, säger Markus Connedal. Det här är elever som samhället i viss mån tagit över ansvaret för och då är det viktigt att vi som samhälle också tar det ansvaret fullt ut.

Det är unikt att som lärare kunna lyfta luren och ringa socialtjänsten.

Helix har 16 elever, vilket kanske låter lite men antalet kontakter att samordna blir många, förklarar Annabel Wingqvist:

– Det innebär 14 olika kontaktpersoner på BUP och tio socialsekreterare, lägg sedan till fyra ungdomspoliser samt vårdnads­havare så förstår man snabbt att det krävs ett ­professionellt förhållningssätt för att på ett korrekt sätt kunna hantera informationen man får ta del av.

– Vi lär känna våra elever på ett sätt som man ofta inte gör i en vanlig skola, och utgår alltid från vår professionalitet, säger Lotta Rolfsdotter Lindström. Så om hela ­arbetslaget ska få all sekretessklassad ­information måste det finnas någon i personalen som ansvarar för hur den tas emot, upplevs och bearbetas.

Daniel Johansson framhåller hur centralt det är att eleverna ska känna tillit till personalen på Helix:

– Det är då de känner tryggheten i att ”alla vet allt”. Exempelvis får vi som lärare reda på allt som hänt under helgen, vilket innebär att vi direkt kan anpassa verksamheten och möta ungdomen. Vi får ofta representera det goda i elevernas tillvaro, så de får ett högt förtroende för oss. Vi vet så pass mycket om dem att de känner att de kan anförtro sig. Ofta är de helt uppfyllda av det som hänt under helgen och vill berätta. I de här situationerna behöver vi också vara tydliga med ungdomarna och tala om att ”det här måste vi gå vidare med”. Den tydligheten är viktig. Även om ungdomarna vet att vi pratar med varandra behöver man vara explicit och ange det vid varje tillfälle. På så sätt visar vi respekt för deras integritet och tydliggör samarbetet mellan funktionerna. I många fall är det också en ”tyst överenskommelse” där ungdomarna vet att om de berättar för oss så kommer informationen att förmedlas vidare till de andra aktörerna.

Personalen på Helix har alla jobbat i verksamheter där sekretessen varit ett naturligt inslag i vardagen. Tycker de att sekretessreglerna borde ändras så att det blir lättare att kommunicera även i den vanliga skolan?

– Situationen för våra elever är unik. De har ofta kraschat i alla tre livssfärerna – skola, fritid, familj – innan de hamnar hos oss, säger Birgitta Mellberg.

– Därför behöver regelverket och gränserna också vara unika. Det är inget som kan gälla för alla. Men jag tror att många elever som är i riskzonen för att hamna illa skulle tjäna på att myndigheterna samarbetade mer och bröt sekretessen sinsemellan. Då skulle man minska risken att barnen behöver hamna i samhällsvård.

LÄS ÄVEN

Kjell Häglund: Därför drevas det mot specialpedagoger

Ny generaldirektör vill ta SPSM ”till nästa nivå”

Fortsatt ökning av psykiska besvär för barn

Mikael Vestman: ”Skolministerns särskilda undervisningsgrupper är en giftmurkla”