Stora skillnader mellan kommuner
Elevhälsa Det skiljer över 9 000 kronor per elev mellan kommunerna som betalar mest och minst för sin elevhälsa. Tomelilla i Skåne hamnar i botten på listan med en kostnad på 1 900 kronor per elev – men siffran speglar inte vad kommunen lägger på elevhälsa, enligt skolchefen.
Det finns ingen statistik på hur välbemannad elevhälsan är i olika kommuner. Deras kostnader för elevhälsan kan däremot ge en indikation. I genomsnitt kostar elevhälsan i kommunala skolor 3 740 kronor per elev och år, enligt Skolverket. Men variationen är stor i landet. Tomelilla betalar 1 900 kronor per elev. Skolchefen Johan Holmqvist säger dock att siffran är missvisande på grund av hur kommunens kostnader redovisats.
– Kostnaden för bland annat skolkuratorer har redovisats under socialtjänsten och inte under elevhälsan. Det har vi ändrat nu, men syns fortfarande på fjolårets siffror.
Toppen och botten av listan
Kommunerna som lägger mest på elevhälsa
| Malå | 11 420 kr |
| Simrishamn | 10 270 kr |
| Markaryd | 9 360 kr |
| Lilla Edet | 8 770 kr |
| Vilhelmina | 8 540 kr |
| Sotenäs | 8 360 kr |
| Hofors | 8 290 kr |
| Gensta | 8 240 kr |
| Bjuv | 7 570 kr |
| Arjeplog | 7 260 kr |
Kommunerna som lägger minst på elevhälsa
| Tomelilla | 1 900 kr |
| Nacka | 2 020 kr |
| Nordmaling | 2 090 kr |
| Salem | 2 240 kr |
| Huddinge | 2 270 kr |
| Åmål | 2 290 kr |
| Vetlanda | 2 390 kr |
| Kungälv | 2 430 kr |
| Växjö | 2 470 kr |
| Robertsfors | 2 480 kr |
Tabellerna visar kostnaden för elevhälsan i kommunala grundskolor per elev och år, 2019. Källa: Skolverket.
Enligt Johan Holmqvist är den verkliga kostnaden per elev 4 699 kronor. Kommunen har sex grundskolor med 1 200 elever och elevhälsan är bemannad med fyra kuratorer, fyra skolsköterskor, en psykolog och fyra specialpedagoger samt en skolläkare på två timmar i veckan. De ingår i ett centralt elevhälsoteam med en egen chef.
– Kuratorer och skolsköterskor sitter ändå ute på skolorna, men vissa har ansvar för två skolor. De flesta små och medelstora kommuner har en central elevhälsa för att säkra att alla skolor har tillgång till den, säger Johan Holmqvist.
Malå i Västerbottens län har högst kostnad för elevhälsa i landet: 11 420 kronor per elev. Även här menar skolchefen, Erik Lindblom, att siffran ger en sned bild av redovisningsskäl. Flera anställda har redovisats under grundskolans kostnader för elevhälsa, fastän de till stor del arbetar i vuxenutbildningen eller har andra arbetsuppgifter. Malå är en väldigt liten kommun med bara 360 elever, vilket innebär att kostnaden per elev blir hög för varje anställd. I skolans elevhälsa ingår även en studie- och yrkesvägledare.
– Jag vågar påstå att vi satsar på elevhälsa och är stolta över att ha lyckats knyta till oss alla yrkeskategorier, trots vår litenhet. Men en mer rättvis siffra vore runt 6 000 kronor per elev, säger Erik Lindblom.
Friskolor lägger mindre pengar på elevhälsan: 3 080 kronor per elev i genomsnitt.
En extra miljard till coronaåtgärder
I regeringens budget för nästa år får skolan en extra miljard för att elever som missat undervisning på grund av pandemin ska kunna komma i kapp. Pengarna ska gå till fler undervisningstimmar, mer läxhjälp och bättre arbetsmiljö. En del av dessa pengar kan kommunerna använda till att stärka elevhälsan. Men eftersom bidraget är tillfälligt kanske kommunerna inte vågar anställa mer personal för pengarna, befarar SKR.
Främjande vs förebyggande
Ingrid Hylander, psykolog och docent i pedagogik vid Karolinska institutet, förklarar skillnaden mellan det förebyggande och det främjande perspektivet. Det förebyggande utgår från problem som skolan vill förhindra, som droger, mobbning och stress. Det främjande är salutogent och vill förstärka det som är bra.
– För att arbeta främjande är det viktigt att ha ett konkret mål. Exempelvis att vi vill att alla på skolan hälsar på varandra. Då får vi jobba mot det.
