Specialpedagoger om att tas bort från elevhälsan
Panelen Vi frågade tre specialpedagoger vad de anser om detta senaste utspel från skolministern – och om EHT i stort.
LÄS MER Specialpedagoger: Så håller vi oss uppdaterade
Rebecka Lindberg, Södertälje:
1. Hur ser du på idén att lyfta ut specialpedagoger från elevhälsan?
– Jag kan inte se relevansen, hur ska det leda till en förbättring av elevhälsans arbete? Min bild av mitt uppdrag är att vara den i elevhälsan som har lärandet som sitt yttersta perspektiv, både utifrån elevens styrkor men också de svårigheter eleverna kan ha. Om jag som specialpedagog inte skulle delta i elevhälsan på skolan skulle mitt uppdrag bli svårt att genomföra.
2. Hur fungerar elevhälsan på din skola?
– Vi har utvidgat uppdraget från ett åtgärdande till ett förebyggande och främjande arbete, som en egen del i organisationen. Insatserna utgår från ett årshjul, som revideras efter behov. Nytt för i år är en särskild skolstartsinsats, där EHT riktar stöd mot grupper som vi vet har svårigheter att komma till skolan, hitta i lokalerna och känna trygghet i en ny miljö med nya vuxna.
3. Om du fick bestämma, hur skulle bästa möjliga EHT-organisation se ut?
– Den vi har i dag på min skola! Jag uppskattar att specialpedagogers och speciallärares roll i elevhälsan är mer reglerad i skollagen numera, men det handlar mer om min bild av mitt uppdrag än validiteten i mitt uppdrag på skolan. Dock skulle det i den bästa av världar även innefatta studie- och yrkesvägledare. Jag vill att skolan ska genomsyras av positiva relationer och där är elevhälsan oerhört viktig.
Lizette Wästerlund, Norrköping:
1. Hur ser du på idén att lyfta ut specialpedagoger från elevhälsan?
– Jag har förståelse för att gemene man tänker att det behövs ”folk på golvet”, pedagoger som arbetar direkt med elever och som kan lösa av och underlätta för undervisande lärare. Men idén är vansklig då specialpedagogerna står för elevperspektivet och arbetar för att undanröja hinder för lärande på systemnivå. Elevhälsans sociala, psykologiska och medicinska fokus faller platt utan pedagogiskt samverkansstöd.
2. Hur fungerar elevhälsan på din skola?
– Jag jobbar på en central samverkansenhet och de elevhälsor jag möter fungerar ganska bra – men samverkan haltar oftast när EHT saknar specialpedagog. Då saknas en mottagare på skolan som talar samma språk och kan hålla i de kartläggningar och insatser vi enas om i samverkan. Min närmsta part är ofta lokal specialpedagog men styrkan ligger i det tvärprofessionella.
3. Om du fick bestämma, hur skulle bästa möjliga EHT-organisation se ut?
– Specialpedagoger (helst en per 100 elever), kuratorer, skolsköterska med stöd av skolläkare samt till viss del psykolog, socialpedagoger, arbetsterapeut och logoped. Det skulle täcka behoven av främjande och förebyggande stöd med inslag av åtgärdande insatser. Min erfarenhet är att specialpedagog tillsammans med rektor ofta utgör en positiv styrning för elevhälsan.
Sofie Stenbäck, Hultsfred:
1. Hur ser du på idén att lyfta ut specialpedagoger från elevhälsan?
– Utifrån ett salutogent perspektiv förloras en viktig kompetens. Det specialpedagogiska fältet är tvärvetenskapligt och i elevhälsan används en multiprofessionalism för att bättre stödja eleverna i deras lärande, hälsa och utveckling. Hur specialpedagoger och speciallärare används i ett kompletterande syfte inom elevhälsan kan också ha betydelse för hur ett elevhälsoteam kan möta den variation som finns ute på skolorna.
2. Hur fungerar elevhälsan på din skola?
– Jag samverkar med flera professioner och grupper där enheternas EHT utgör en del. Alla samverkansformer är viktiga i syfte att stödja eleverna, men just EHT är ett mer kraftfullt verktyg, med tanke på den förstärkta lagstiftningen. Viktiga frågeställningar handlar då mer om hur samverkan med elevhälsoteam kan organiseras på främjande och förebyggande vis.
3. Om du fick bestämma, hur skulle bästa möjliga EHT-organisation se ut?
– En utökad samverkansfunktion för EHT på enhetens olika nivåer – processinriktat, utforskande och systematiskt förbättringsarbete på skolenhetsnivå, med ett tydligt handledaruppdrag och med stöd i den kollegiala kraften, för elevers lärande, hälsa och utveckling. Och fokus på enskilda individers framgångar och identifiera bakomliggande faktorer till detta för att kunna skala upp och sprida goda exempel.
LÄS ÄVEN
Panelen: Hur fungerar din dialog med vårdnadshavare?
Vestman: ”Elevens grova provokation gör mig glad”
