Speciallärare: ”Finns evidens för EHT-upplägget?”
Debatt ”Om spec ska ingå i elevhälsan tas engagemanget från något annat”, skriver specialläraren Jessica Hansson, angående förslaget om att organisera om EHT.
LÄS MER Specialpedagoger om att tas bort från elevhälsan
I Specialpedagogik nr 3 2024 tillfrågades specialpedagoger [se länk ovan] om hur de ser på skolministerns utspel om att deras profession bör lyftas bort från elevhälsan. Specialpedagogerna uttryckte en samstämmig uppfattning – att det är en dålig idé – och framhöll vikten av den specialpedagogiska kompetensen i EHT.
Jag har ett annat perspektiv, och undrar om panelen är representativ för mitt skrå. Själv är jag speciallärare, vilket i sammanhanget kan ha betydelse. Jag tolkar skolministern mycket mer välvilligt. Att kalla det ”utspel” är också att misstänkliggöra avsikten bakom förslaget till utredning.
Tidiga insatser kommer till stånd genom att speciallärare/pedagog samverkar med lärarkollegorna – inte med skolsköterskor, kuratorer och psykologer.
I panelen framkom förvisso en förståelse för att det finns önskemål om att ha fler pedagoger på golvet, men att det av någon anledning skulle vara vanskligt att tänka så. Det jag som speciallärare läser in i skolministerns förslag är: det finns ett önskemål att tillse att elever får tidiga insatser och dessa kommer till stånd genom att speciallärare/pedagog samverkar med lärarkollegorna – inte med skolsköterskor, kuratorer och psykologer.
Själv samarbetar jag tätt med klasslärarna. Jag utför screening i alla klasser och resultaten, kombinerat med lärarnas bedömning, ger oss en god bild av alla elevers kunskaper och färdigheter. Vi dokumenterar gemensamt och ser till att elever i behov av stöd får det av mig som speciallärare.
Jag har noterat att direkt stöd till elever är något många lärare i Sverige efterfrågar. Många är till exempel de trådar i sociala medier som diskuterar ämnet. Tydligen fungerar det numera så att i stället för att specen jobbar med elevens svårigheter, enskilt eller i grupp, blir lärare hänvisade till EHT. Läraren lämnar mötet frustrerad, med en lista över anpassningar som ska utföras inom klassens ram. Lärare efterfrågar alltså specialundervisning som den traditionellt varit upplagd, och som genom forskning och beprövad erfarenhet visat sig ha effekt. Vilken evidens finns för att detta upplägg med EHT har god effekt på elevernas utveckling?
Kanske beror mitt perspektiv på att jag är en speciallärare, inte specialpedagog. Jag tror alldeles säkert att många EHT är välfungerande, men om spec ska ingå i elevhälsan tas engagemanget från något annat. Vem ska arbeta med elevers svårigheter om spec används som en mer övergripande och elevvårdande funktion?
Jessica Hansson, speciallärare i Gällivare
LÄS ÄVEN
Utbyggd elevhälsa kan lösa komvux-krisen
