Skolsköterskorna: ”Vi oroar oss för att förlora spetskompetensen”
Tema elevhälsa Riksföreningen för Skolsköterskor ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Mia Göransdotter Hammar förklarar varför.
LÄS MER Specialpedagoger om att tas bort från elevhälsan
Alla artiklar i Tema Elevhälsa
Utredningen om elevhälsan – alla säger nej
Skolledarna: ”Pedagogiska resurser kommer att slukas av vården”
Skolläkarna: ”Specialpedagoger och vi talar samma språk
Psykologerna: ”Specialpedagogerna är våra viktigaste samarbetspartners”
Skolsköterskorna: ”Vi oroar oss för att förlora spetskompetensen”
Kuratorerna: ”Utan specialpedagoger förlorar elevhälsan sitt syfte”
Hur kan en separation mellan specialpedagogisk kompetens och medicinsk/psykosocial elevhälsa påverka samarbetet kring elever med komplexa behov?
– Hälsa och lärande går hand i hand, och special-pedagogen har elevhälsans pedagogiska spetskompetens. Vi blir bekymrade och oroade vid tanken på att förlora den och falla tillbaka i att arbeta i olika stuprör utan att samverka kring elevens mående och lärande. En separation skulle ge minskad förståelse för elevens behov. Vi behöver samarbeta, inte separeras.
Hur skulle en förtydligad eller förändrad huvudmannastruktur för elevhälsan kunna underlätta eller försvåra ert arbete och skolans vardag?
– Elevhälsan och övriga skolan bör fortsätta att ha samma huvudman. Vi befarar att ändrat huvudmannaskap kan leda till svårigheter i samverkan, eftersom elevhälsan skulle arbeta inom skolan men styras utifrån. Om regionerna tar över ansvaret finns det också en risk att fokus skiftar från det viktiga hälsofrämjande och förebyggande arbetet till att mer likna en vårdcentral i skolan, och försvåra samarbetet i tvär-professionella team.
Vilken är er främsta rekommendation till utredningen om hur elevhälsan bör utvecklas?
– I dagsläget är elevhälsan allt annat än jämlik i landet, därför bör utredningen föreslå att Socialstyrelsen ges i uppdrag att utveckla en beräkningsmodell för dimensionering av elevhälsans professioner. I det bör även ingå att föreslå åtgärder för att följa upp att den dimensioneringsmodell som tas fram också efterföljs av huvud-männen. I strävan efter en jämlik elevhälsa ingår även att det nationella hälsoprogrammet blir verklighet.
Hur ser ni på balansen mellan hälsofrämjande och vårdande insatser?
– Skolsköterskor arbetar enligt HSL med viss vård, och kombinerar det redan effektivt. Exempel är de screeningar vi gör av hörsel syn, rygg och tillväxtkontroller, men även bedömning och råd kring sömn, kost och värk, samt åtgärder vid akuta skador i skolan. Dessa insatser är även hälsofrämjande och förebyggande. Vi anser att man inte ska lyfta in mer vård och vara behandlande i skolan. Vi ska inte heller inte vara den ”instans” som ska lösa brister ute i regionerna. Vårt fokus ska vara främjande och förebyggande, får vi det att fungera likvärdigt kommer det på sikt att ge lättnader till övriga vårdinstanser.
Vilka EHT-kompetenser bör finnas? Hur bör de samverka för att ge bäst stöd?
– Vi anser att skolsköterska, skol-kurator, skolpsykolog, skolläkare, specialpedagog samt rektor bör finnas i ett elevhälsoteam. I högstadiet ser vi även att studie- och yrkesvägledaren kan ingå. Professionerna ska ha regelbundna möten för att utifrån allas olika kompetenser samverka för att ge eleven bästa möjliga stöd, självklart i dialog med berörda pedagoger. För att ge bästa stödet till eleverna behöver teamet även ha ett nära samarbete med vårdnadshavare och elev.
Hur säkerställer man att en utvecklad elevhälsa fortsätter att undanröja hinder för lärande, i enlighet med skolans mål?
– Genom att se en samlad elevhälsa som en tillgång där professionernas kompetenser tas till vara och där man ser att hälsa och lärande inte kan separeras. Att samverkan mellan elevhälsa och pedagoger sker i samsyn med elevernas bästa för ögonen. Men även att någon myndighet får i uppdrag att se till att huvudmännen lever upp till en god, likvärdig och tillgänglig elevhälsa.
LÄS ÄVEN
Reformerna sätter systemets behov framför elevernas
