Psykologerna: ”Specialpedagogerna är våra viktigaste samarbetspartners”

Illustration: Johan Nord
Tema elevhälsa Psykologer i Förskola och Skola ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Lena Svedjehed förklarar varför.
LÄS MER Specialpedagoger om att tas bort från elevhälsan
Alla artiklar i Tema Elevhälsa
Utredningen om elevhälsan – alla säger nej
Skolledarna: ”Pedagogiska resurser kommer att slukas av vården”
Skolläkarna: ”Specialpedagoger och vi talar samma språk
Psykologerna: ”Specialpedagogerna är våra viktigaste samarbetspartners”
Skolsköterskorna: ”Vi oroar oss för att förlora spetskompetensen”
Kuratorerna: ”Utan specialpedagoger förlorar elevhälsan sitt syfte”
Hur kan en separation mellan special-pedagogisk kompetens och medicinsk/psykosocial elevhälsa påverka samarbetet kring elever med komplexa behov?
– Psykologernas viktigaste samarbetspartners i EHT är special-pedagogerna. De fungerar som en brygga mellan elevhälsopersonalen och pedagogerna, och bidrar med viktig information i arbetet med att kartlägga, analysera och arbeta med elevers, gruppers och skolors behov. Att ta bort den specialpedagogiska kompetensen skulle försvaga elevhälsan betydligt.
Hur skulle en förtydligad eller förändrad huvudmannastruktur för elevhälsan kunna underlätta eller försvåra ert arbete och skolans vardag?
– Att elevhälsans arbete är så starkt integrerat med lärandet och bedrivs i samverkan med lärare och övrig skolpersonal är en stark framgångsfaktor. Därför är det viktigt att ansvaret för elevhälsan och det pedagogiska uppdraget är samlat hos en huvudman som huvudsakligen har ett pedagogiskt och hälsofrämjande perspektiv.
Vilken är er främsta rekommendation till utredningen om hur elevhälsan bör utvecklas?
– Vi ser att skillnaderna är väldigt stora i hur elevhälsan resurssätts och arbetar. Säkerställ att alla huvudmän ger lika bra förutsättningar, både i resurser och i arbetssätt. Och tydliggör vad skollagens ”tillgång till” innebär i praktiken och vad det främjande och förebyggande arbetet på en basnivå ska innehålla.
Hur ser ni på balansen mellan hälsofrämjande och vårdande insatser?
– De är inte motpoler. Däremot ser vi proaktiva och reaktiva insatser som motpoler. Det viktiga i elevhälso-arbetet oavsett om det är på individ- eller gruppnivå är att tyngdpunkten är proaktiv, baserad på analyser av behov hos både hos elever och i skolorganisationen.
Vilka EHT-kompetenser bör finnas? Hur bör de samverka för att ge bäst stöd?
– De nuvarande är en bra grund. På de skolor där elevhälsoarbetet går i linje med dagens lagar och styrdokument, det vill säga att elevhälsan främst är främjande och förebyggande samt ingår i skolans kvalitetsarbete, sker en god teamsamverkan och elever kan få gott stöd på både individ- och gruppnivå.
Hur säkerställer man att en utvecklad elevhälsa fortsätter att undanröja hinder för lärande, i enlighet med skolans mål?
– Det är viktigt att behålla och utveckla teamarbetet och kopplingen till systematiskt arbete för att alla elever ska nå målen, må bra och utvecklas. Det är också viktigt att utveckla samarbetet mellan EHT och all skolpersonal. Elevhälsa är en angelägenhet för hela skolan och skolsystemet. Därför tror vi också att det är viktigt att tillvarata professionernas kompetens på fler nivåer. Den psykologiska kompetensen skulle kunna användas mer strategiskt på skollednings- och förvaltningsnivåer. Det handlar om att utgå från evidens och beprövad erfarenhet om vad som gör att elever mår bra och utvecklas och hur miljöer och system kan bli hinder eller möjligheter. Det skulle inte minst vara ett viktigt perspektiv för politiker och beslutsfattare.
LÄS ÄVEN
Reformerna sätter systemets behov framför elevernas