Kuratorerna: ”Utan specialpedagoger förlorar elevhälsan sitt syfte”

LÄS MER Största möjliga tumme ner för elevhälsoutredningen

Hur kan en separation mellan specialpedagogisk kompetens och medicinsk/psykosocial elevhälsa påverka samarbetet kring elever med komplexa behov?

– En sådan riskerar att försvåra samarbetet kring elever genom att skapa en mer isolerad och mindre samordnad organisation. Specialpedagoger spelar en central roll i att översätta psykosocial och medicinsk kunskap till pedagogiska insatser, och en uppdelning kan leda till att insatser blir mindre anpassade och mindre effektiva. Utan specialpedagogisk kompetens skulle EHT snabbt bli en lokal hälsocentral i skolan och förlora sitt syfte. Vi vill betona vikten av en helhetssyn där hälsa och lärande går hand i hand.

Hur skulle en förtydligad eller förändrad huvudmannastruktur för elevhälsan kunna underlätta eller försvåra ert arbete och skolans vardag?

– Det skulle försvåra arbetet genom splittrad styrning, sämre samverkan, otydlig ansvarsfördelning och administrativa hinder, exempelvis om olika professioner tillhör olika huvudmän, om skolkuratorer och specialpedagoger styrs kommunalt medan skolsköterskor och skolpsykologer tillhör regionen.

Vilken är er främsta rekommendation till utredningen om hur elevhälsan bör utvecklas?

– Låt elevhälsan fortsatt fokusera på hälsofrämjande och förebyggande arbete genom tvärprofessionell samverkan i stället för att bli en vårdinstans. Men dimensionera den för att möjliggöra insatser på individ-, grupp- och organisationsnivå. Vi måste också prata om hur skolpengen bidrar till att skapa en ojämlik skola och därmed en underdimensionerad elevhälsa. Dessutom bör socionomexamen vara ett krav för skolkuratorer för att säkerställa rätt psykosocial kompetens.

Hur ser ni på balansen mellan hälsofrämjande och vårdande insatser?

– Det är skilda uppdrag som inte bör kombineras i skolmiljön. Elevhälsans uppdrag är att arbeta förebyggande och undanröja hinder för lärande, inte att bedriva vård. Om skolkuratorer skulle få ett behandlande uppdrag riskerar det att ta resurser från det främjande och förebyggande arbetet, vilket på sikt skulle leda till att fler elever utvecklar psykisk ohälsa och att behovet av vård ökar. Vård bör ske utanför skolan i samverkan med externa vårdinstanser, skolans roll är att vara en långsiktig skyddsfaktor.

Vilka EHT-kompetenser bör finnas? Hur bör de samverka för att ge bäst stöd?

– De som finns nu. Lägg i stället fokus på att befintliga professioner är rätt dimensionerade. Vi behöver också skapa tvärprofessionella grundstrukturer i verksamheten.

Hur säkerställer man att en utvecklad elevhälsa fortsätter att undanröja hinder för lärande, i enlighet med skolans mål?

– Den måste integreras i det pedagogiska arbetet och ha ett tydligt tvärprofessionellt samarbete. Elevhälsan behöver arbeta systematiskt på organisations-, grupp- och individnivå med en tydlig roll i skolans kvalitetsarbete. Rektor har en ledande nyckelroll och säkerställer att teamet stödjer lärare i att skapa en tillgänglig lärmiljö. Det är därför av vikt att man också säker-ställer att rektorer har rätt förut-sättningar.

LÄS ÄVEN

Specialpedagoger om att tas bort från elevhälsan

Reformerna sätter systemets behov framför elevernas

Utbyggd elevhälsa kan lösa komvux-krisen

Största möjliga tumme ner för elevhälsoutredningen