Fortsatt ökning av psykiska besvär för barn
Svenska högstadieelever har inte mått så här dåligt sedan Fohm:s undersökningar startade på 1980-talet.
Elevhälsa Dåligt humör, nedstämd, irriterad eller svårigheter att somna. Antalet tonåringar som uppger att de lider av återkommande besvär ökar, enligt en ny rapport från Folkhälsomyndigheten.
Folkhälsomyndighetens undersökning "Skolbarns hälsovanor" har genomförts sedan 1980-talet och sedan dess har de elever som uppger att de har minst två hälsobesvär, mer än en gång i veckan, ökat gradvis. Andelarna är nu de högsta sedan studien startade bland 13- och 15-åringar.
När barn i förskoleåldern får lära sig att sätta ord på känslor och förstå vad de behöver för att må bra ser man att det förebygger risken för att må dåligt senare i livet.
Bland de 13-åriga flickorna är andelen 68 procent medan motsvarande siffra för pojkarna är 39 procent. I åldersgrupperna 15-åringar är andelarna ännu högre, 77 procent för flickorna och 46 procent för pojkarna.
– Det är ingen som vet varför utvecklingen ser ut som den gör, men en orsak verkar vara att skolan fungerar sämre. Många tror också att det spelar in att barns liv ser annorlunda ut i dag, de sitter i högre grad stilla och upplever en ökad press eftersom samhället har blivit mer komplext, säger psykologen Siri Helle.
Långtgående konsekvenser
Siri Helle menar att den psykiska ohälsan bland eleverna kan få långtgående konsekvenser för såväl individen som samhället.
– Mer än hälften av sjukskrivningarna står för psykiatriska diagnoser och kostar samhället 170 miljarder kronor per år. För individen handlar det om ett stort lidande och att man riskerar socialt utanförskap. När det gäller kriminalitet ser man att hälften av alla som har varit involverade i organiserad brottslighet har haft kontakt med psykiatrin.
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius.
Siri Helle är talesperson för kampanjen "Psykisk hälsa på schemat" som förespråkar alla ungas rätt till skolundervisning i psykisk hälsa. Bakom kampanjen står organisationer som Bris, Unicef och Friends.
– Ju tidigare man börjar desto bättre. När barn i förskoleåldern får lära sig att sätta ord på känslor och förstå vad de behöver för att må bra ser man att det förebygger risken för att må dåligt senare i livet, säger hon.
“Bup sista utposten”
Hon betonar samtidigt att fler insatser måste till för att få bukt med problemet, och lyfter fram en översyn av betygssystemet och en stärkt elevhälsa som viktiga pusselbitar.
Även en väl fungerande barn- och ungdomspsykiatri (bup) är en viktig komponent, anser hon.
– Men bup är sista utposten. Det är så mycket mer kostnadseffektivt att förebygga psykisk ohälsa.
Även Folkhälsomyndigheten pekar i sin rapport ut strukturella problem i skolan som en tänkbar orsak till utvecklingen. Myndigheten uppmärksammar bland annat forskning som visar att skolreformen 2011, som införde det nuvarande betygssystemet, ökade den skolrelaterade stressen och minskade självförtroendet när det gäller skolprestationer hos elever i årskurs 7.
Albin Lindström/TT
LÄS ÄVEN
Specialpedagogens hjälpmedel: ”Gör matten både taktil och visuell”
Mikael Vestman: ”Skolministerns särskilda undervisningsgrupper är en giftmurkla”
Fritidslärarna bygger relationer på rasten
