”Digitaliseringen har ­införts helt bakvänt”

Digitaliseringen av skolan har inneburit stora förändringar de senaste åren, men det är inte alltid som förväntningarna på den digitala tekniken har infriats.

Marte Blikstad-Balas är professor vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten på Oslo universitet och en av författarna till boken ”Omstart för skolans digitalisering”. Hon menar att det är stor skillnad på hur digitaliseringen har implementerats i olika klassrum.

– Alldeles för mycket av debatten och diskussionen har handlat om hur många och vilka digitala enheter som ska finnas i klassrummet i stället för att fokusera på användningen, säger Marte Blikstad-Balas. I vissa klassrum har ingenting alls egentligen förändrats medan andra klassrum har sett stora förbättringar genom användning digitala enheter. Även om klassrummen innehåller samma tekniska förutsättningar och enheter så blir det stor skillnad i vad det faktiskt ger i form av digital kompetens.

– Vi har en läroplan som är orienterad kring utforskande och upptäckande men när vi ska testa elevernas förmågor så gör vi det på digitala plattformar med flervalsfrågor. Det blir helt bakvänt.

"Pedagogiken är densamma som i alla tider"

En faktor som också har belysts i undersökningar är den digitala kompetensen, där det har visat sig att transfereffekten har övervärderats, understryker Marte Blikstad-Balas:

– Man har i många fall trott att införandet av digitala enheter i sig skulle innebära pedagogiska landvinningar. Men det är gamla pedagogiska modeller med ny teknik. Som exempel kan man ta Powerpoint som i många fall rakt av har ersatt den klassiska OH-apparaten rakt av. Men pedagogiken och sättet som man använder den på är densamma som i alla tider. Studier visar också att användningen av teknik ofta har handlat om banala saker, snarare än avancerade uppgifter.

– Datorn har ersatt skrivmaskiner och böcker men vi använder den som en avancerad skrivmaskin och förväntas läsa texter som i en bok.

En annan effekt av digitaliseringen har varit en ökning av individuellt arbete på bekostnad av samarbete, berättar Marte Blikstad-Balas:

– Där var intentionerna de motsatta och man såg framför sig att digitalisering skulle ge ett kreativt samskapande men i praktiken har man sett en ökning av individuellt arbete. Man har fortfarande inte digitala verktyg som främjar samskapande i klassrummet. 

Vid läsning av en text på mer än 500 ord var papper alltid bättre än skärm

När det gäller läsning på skärm är Marte Blikstad-Balas kritisk och hon berättar om en färsk stor studie av läsning hos barn och unga.

– Vid läsning av en text på mer än 500 ord var papper alltid bättre än skärm. Man kan enkelt förklara det som att på skärmen skummar vi bara texten och att det är svårt att läsa grundligt på skärm.

– När det gäller att ta anteckningar så såg man även där att anteckningar på papper var effektivare för att komma ihåg än att anteckna i dator. Även om anteckningarna blev bättre på datorn.

Digitaliseringen i skolan har handlat för mycket om teknologi och man har ställt fel frågor, menar Marte Blikstad-Balas. I stället för att fråga hur många PC man behöver i klassrummet behöver man fråga: Vad är teknologin bäst på?

– Tekniken är oslagbar på det adaptiva, det vill säga att anpassa uppgifter och läge efter elevers olika förutsättningar och kunskapsnivå, fastslår Marte Blikstad-Balas. Men för att lyckas med digitaliseringen måste vi som alltid börja med en ordentlig läranalys.

LÄS ÄVEN

Lågaffektivt bemötande: ”En auktoritet sänker rösten och tar kontroll”

Specialpedagogik – den bredaste pedagogiken