Mer kritik: DNP diskriminerar dyslektiker – Skolverket saknar evidens

LÄS MER Anpassningshaveri i DNP – ”eleverna blir försökskaniner”

Efter vår förra artikel om de nya digitala nationella proven, DNP, hörde en speciallärare av sig och larmade om att elever med dyslexi förlorar viktiga anpassningar i DNP i engelska. Hon varnar för att förändringen kan få långtgående konsekvenser och menar att Skolverket ger besked som både motsäger deras tidigare uttalanden och strider mot forskning.

Nu säger myndigheten att uppläst text inte kan tillåtas vid läsförståelseprov, eftersom uppgiften då inte används på det avsedda sättet och inte längre prövar det som den är utvecklad för att testa. De menar också att rättstavning i engelska inte ingår i bedömningen, utan att fokus ligger på i vilken grad eleven kan göra sig förstådd med språket.

Det handlar inte om att förenkla proven eller att göra det lättare för vissa elever. Det handlar om att ge dem en rättvis chans att visa vad de kan.

Specialläraren ifrågasätter Skolverkets resonemang och menar att beslutet riskerar att stänga dörrar för elever som redan kämpar i skolan.

– Jag har frågat Skolverket varför skillnaden finns, men inte fått något tydligt svar. I svenska får elever med dyslexi använda rättstavningsprogram och uppläst text, men i engelska nekas de samma stöd, säger hon.

I sitt senaste besked hänvisar Skolverket till att läsförståelseprovet i engelska ska testa just läsning – och att uppläst text därför inte kan tillåtas.

”När en text i engelska som är avsedd att pröva elevernas läsförståelse läses upp, används inte uppgiften på det avsedda sättet, och det som uppgiften är utvecklad för att pröva är inte längre det som till fullo faktiskt prövas”, skriver myndigheten i ett mejlsvar.

När det gäller rättstavningsprogram menar Skolverket att engelska skiljer sig från svenska, eftersom stavning är en mer integrerad del av språkförståelsen i engelska.

Att neka talsyntes för dyslektiker är som att tvinga en närsynt person att läsa utan glasögon.

Idor Svensson, professor i psykologi och expert på dyslexi, anser att Skolverkets argumentation saknar vetenskaplig grund. Han jämför beslutet med att testa synförmåga utan glasögon:

– Det här handlar inte om att ge elever en orättvis fördel utan om att låta dem använda hjälpmedel för att visa sin faktiska förståelse. Att neka talsyntes för dyslektiker är som att tvinga en närsynt person att läsa utan glasögon – det mäter något helt annat än vad provet egentligen borde testa.

Han är också kritisk till att Skolverket gör skillnad mellan svenska och engelska när det gäller rättstavning:

– Jag ser ingen tydlig koppling mellan rättstavning och språkförståelse i engelska som skulle motivera det här beslutet. Det verkar mer handla om att hålla fast vid en gammal syn på lärande snarare än att anpassa sig efter den teknik vi har i dag.

Enligt Idor Svensson visar forskning tydligt att elever med dyslexi presterar bättre när de får tillgång till rätt anpassningar.

– När vi har studerat elever som använder talsyntes och andra hjälpmedel ser vi att de faktiskt förstår språket bättre än vad man tidigare trott, säger han. Problemet är att skolan fortfarande har en syn på läsning som något som enbart sker med ögonen – när vi vet att det går att ta till sig text lika effektivt genom att lyssna.

Specialläraren hoppas att Skolverket omprövar sitt beslut och öppnar upp för anpassningar i engelska, precis som i svenska.

– Det handlar inte om att förenkla proven eller att göra det lättare för vissa elever. Det handlar om att ge dem en rättvis chans att visa vad de kan, säger hon.

Samtidigt ser Idor Svensson en större problematik i Skolverkets syn på dyslexi och hjälpmedel:

– Skolan borde fokusera på vad elever faktiskt lär sig, inte på vilken teknik de använder. Om vi inte anpassar oss efter verkligheten kommer vi fortsätta att stänga ute en stor grupp elever från möjligheten att lyckas.

LÄS ÄVEN

DLD-dagen – ”Varje skola måste börja anpassa för elever med språkstörning”

Uteblivet särskilt stöd bakom sjunkande behörighet

Var tredje elev slås ut i svensk skola