Spec-panelen: ”Så jobbar vi mot demokratihotet”
Panelen Vi frågade tre specialpedagoger hur de tycker skolan hanterar sitt demokratifrämjande uppdrag – och om demokratins utsatthet i dag.
LÄS MER Specialpedagoger: Så håller vi oss uppdaterade
Karin Levemyr, specialpedagog, Järfälla:
1. Hur jobbar du med skolans demokratifrämjande uppdrag?
– För mig handlar det om att inkludera fler elever i både skolan och samhället. För detta krävs att elever förstår hur samhället fungerar, strukturellt och värderingsmässigt. Demokrati är inte alltid enkelt, det innebär att alla åsikter ska få komma fram och respekteras även om vi inte håller med. Som specialpedagog är mitt uppdrag att arbeta för inkludering, som i att stötta lärare i att möta elevers individuella behov.
2. Är skolan i dag tillräckligt ambitiös i detta uppdrag?
– Skolan är ingen homogen institution. Styrdokumenten betonar demokratin och demokratiska värderingar, men det varierar stort hur detta arbete ser ut.
3. Ser du några risker för demokratin på sikt ur skolperspektiv?
– Om fler elever lämnas efter och inte får grundläggande kunskaper ser jag en risk att de inte kommer att känna sig delaktiga i samhället och därmed inte heller lojala med dess grundläggande värderingar. Det är oroande att höra unga uttrycka att de inte röstar eller hur de försöker lura systemet – de ser inte längre det gemensamma ansvaret vi har.
David Jemsby, specialpedagog, Stockholm:
1. Hur jobbar du med skolans demokratifrämjande uppdrag?
– För mig som specialpedagog är det en naturlig del av det dagliga arbetet. Som i samtal med elever om deras demokratiska inflytande och ansvar i undervisningen, och i diskussioner om demokratiska värderingar i samhället och världen. Det tydligaste exemplet gäller undervisning på likvärdig grund utifrån olika behov och förutsättningar. Här kan specialpedagogen spela en viktig roll för att främja skolans demokratifrämjande arbete.
2. Är skolan i dag tillräckligt ambitiös i detta uppdrag?
– Ja, i stort sett, genom SO-ämnena. Dock skulle ett ämnesövergripande arbete där det demokratiska perspektivet inkluderas i fler ämnen kunna vara ännu mer ambitiöst. Till exempel i matematiken, genom att belysa hur statistikundersökningar inför politiska val fungerar, eller hur uppfinningar inom fysik har främjat människors delaktighet i samhället.
3. Ser du några risker för demokratin på sikt ur skolperspektiv?
– Nej, inga direkta, så länge eleverna får en god undervisning, är delaktiga och ges möjlighet att diskutera och utveckla sina egna värderingar.
Elin Zlatanovski, specialpedagog, Växjö:
1. Hur jobbar du med skolans demokratifrämjande uppdrag?
– Som både ämneslärare och specialpedagog arbetar jag utifrån principen ”en skola för alla”, med fokus på inkludering och jämlikhet, centrala värden för skolans demokratifrämjande uppdrag. Men inkludering får aldrig användas som en ursäkt för besparingar, som stora klasser. Inkludering handlar om att skapa en skolmiljö och organisera verksamheten så att alla elever känner gemenskap och får möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen.
2. Är skolan i dag tillräckligt ambitiös i detta uppdrag?
– Skolan är ambitiös och ämneslärarna är skolade i att låta demokratiuppdraget vara en naturlig del av undervisningen. Jag tror att man på skolorna utifrån en elevhälsoaspekt arbetar systematiskt och ambitiöst med uppdraget. Dock har skolan de senaste decennierna genomgått förändringar som kan ha bidragit till att försvåra demokratiuppdraget.
3. Ser du några risker för demokratin på sikt ur skolperspektiv?
– Ja. Det kan vara svårt för skolan som helhet att manövrera kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget som tudelat. En rad politiska reformer har också bidragit till en alltmer homogen skola och jag tror att det kan finnas stora risker med en sådan skola ur ett demokratiskt perspektiv.
LÄS ÄVEN
Panelen: Hur fungerar din dialog med vårdnadshavare?
