Positivt beteendestöd – intressant men ifrågasatt

PBS, som står för positivt beteendestöd, bygger på inlärningsteori där det övergripande målet är att främja individuell utveckling och livskvalitet. Det handlar om hur vi kan hjälpa individer, grupper och verksamheter att skapa goda förutsättningar för utveckling genom inte bara preventiva och reaktiva åtgärder, utan även proaktiva. När man arbetar med PBS fokuserar man på att försöka förstå och påverka konkreta och observerbara beteenden i det sammanhang där de förekommer. Tyngdpunkten ligger på anpassningar i miljön och på inlärning av nya färdigheter för individen, där ledordet är livskvalitet.

PBS är dock ganska okänt och inte särskilt utbrett inom skolan och omsorgsverksamhet i Sverige och är till viss del ifrågasatt.

Är det något jag tar med mig från boken så är det att forskning och etik måste gå hand i hand. Det räcker inte med att en insats känns bra, det måste gå att visa att den har effekt. Samtidigt går det inte att rättfärdiga vilka metoder som helst, även om de bygger på forskning, om de inte tar hänsyn till individuell integritet. Här kan vi, för att kunna anpassa och hitta en riktning i arbetet, ta hjälp av en modell som i boken kallas för smarta mål. Det innebär att ett mål ska vara specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt och tidsbestämt.

Ett välkommet bidrag i kampen för att alla elever ska få gå i en skola där de känner sig  välkomna.

Även dilemmat kring motivationsbrist kontra färdighetsbrist är intressant läsning, där motivationssystem aldrig kan användas för att öka beteenden som en person inte har färdigheter att klara av. Däremot hade avsnittet om det relationella kunnat belysas och utvecklas mer, det vill säga vikten av att skapa relationer till elever och brukare genom att vara närvarande. Att inse värdet i att ge positiv feedback i form av uppmuntran och uppmärksamhet, inte bara i direkta ämneskunskaper, vilket forskningen tyvärr visar att vi gör, utan i all inlärning.

Författaren har goda intentioner med ­bokens innehåll men lyckas, trots några guldkorn, inte riktigt nå ända fram.