
Arbetslaget samlat för handledning: Fredrik Ardfeldt, Sven Melander, Patricia Odbom och i dörren Erika Hentschel.
Handledning Specialläraren Anna Lillieroth handleder lärarna i ”sitt” arbetslag var tredje vecka, men tar också del i samarbetet kring elevernas lärande varje dag. Det gör att ingen elev faller mellan stolarna.
Var tredje tisdagseftermiddag samlas arbetslag 6 på Kullaviksskolan i Kungsbacka för handledningsmöte tillsammans med Anna Lillieroth, som är den speciallärare som är knuten till arbetslaget.
– Vi träffas förvisso varje dag i korridorer och andra utrymmen eftersom vi alla jobbar i en och samma enplansbyggnad, men den här öronmärkta tiden tillsammans är viktig, säger Erika Hentschel, som är ämneslärare i svenska och matematik och en av tre mentorer i arbetslaget.
Hon berättar att de har 1,5 timme på sig för handledningen med Anna enligt schemat, men att de ofta hamnar i så viktiga och spännande samtal att de drar över mötestiden.
På Kullaviksskolan, som är en kommunal F-9-skola, är organisationen lite annorlunda uppbyggd. Här har inte varje klass en mentor var, i stället delar ett antal lärare på samtliga klasser i den årskurs de är knutna till. Årskurs sex består detta läsår av tre parallellklasser och 68 elever. Erika Hentschel är en av tre mentorer som ansvarar för sexorna. Hon har därmed mentorselever i samtliga tre parallellklasser och undervisar i alla, precis som hennes kollegor.
– Jag tycker att det fungerar bra. Man blir mindre ensam och samarbetet blir mer naturligt. Här hos oss är verkligen alla elever allas elever. Det blir heller aldrig konflikt om resurser eller att någon vill få mest stöd till ”sin” klass.
Arbetslaget samlat för handledning: Fredrik Ardfeldt, Sven Melander, Patricia Odbom och i dörren Erika Hentschel.
Vid handledningstillfället med arbetslaget deltar även resurspersonal, om de har möjlighet.
Anna Lillieroth berättar att hon alltid inleder på samma sätt, med att gå laget runt och lyssna in lärarna:
– De får berätta kort om var de befinner sig i sina respektive ämnen och med sina elever och om det är något särskilt de vill lyfta. Vi knyter också tillbaka till vad som sades vid senaste mötet, hur det har gått och även om något som berör arbetslaget har tagits upp i de möten jag har med hela skolans elevhälsoteam.
Skolledningen har valt att bygga upp de handledande arbetsplatsträffarna på kollegialt lärande. Anna Lillieroth leder och för samtalet framåt, men övriga kollegor kan sitta inne med lösningen lika mycket som hon själv.
– I mångt och mycket handlar det om att lärarna ska känna sig mindre ensamma, säger hon. Att ingen axlar en utmaning själv, utan att vi alla hjälps åt och är engagerade. Jag upplever att det gör att saker och ting sällan faller mellan stolarna hos oss. Vi är många vuxna ögon här, när det uppstår något så reagerar vi snabbt. Saker och ting hinner sällan växa sig stora.
Specialläraren Anna Lillieroth
En annan del som hon ser som viktig vid handledningsträffarna var tredje vecka är att också påminna om att arbetet faktiskt går framåt.
– Det kan ju kännas hopplöst ibland och som om man bara står och stampar. Men då kan jag visa på vad vi faktiskt har gjort hittills och vad som hänt sedan dess. Min roll är att påminna om att hålla i och hålla ut i en ny strategi, att kunna visa att det faktiskt ger resultat och är på rätt väg – även om det tar tid.
Det uppskattar Erika Hentschel och hennes kollegor.
– Annas handledningsträffar är väldigt stressreducerande. Och mår vi lärare bra i vårt jobb så gagnar det eleverna och deras lärande.
Både Anna och Erika delar erfarenheten av att elevhälsoarbetet på Kullaviksskolan är mycket mer integrerat i övrig organisation än vad de tidigare har varit med om. Erika Hentschel nämner lärarkollegor på skolor i andra kommuner som berättar att de blir ombedda att skicka in en skriftlig anmälan till elevhälsoteamet när de behöver stöd från dem.
– Sedan ska de gå och vänta på att elevhälsoteamet hinner ta upp ärendet och besluta om de har tid att prioritera det eller inte. Det är så oerhört långt ifrån hur vi jobbar här.
Anna Lillieroth har liknande minnen från innan hon gjorde sin påbyggnadsutbildning, när hon arbetade som mellanstadielärare.
– Elevhälsan var som ett stuprör för sig. Ofta kom det något slags expertutlåtande från dem, typ: så här tycker vi att du ska göra. Här är alla vi inom elevhälsan mycket tydliga med att vi inte är externa experter. Tillsammans med alla professioner på skolan jobbar vi för elevernas bästa och det är ett ständigt och pågående arbete hela tiden, varje dag.
Varje vecka
Arbetslagsmöte, enbart mentorerna och resurspersonal: en gång i veckan formellt, men arbetslag 6 ser ofta till att ha ytterligare ett möte på eget initiativ.
Varannan vecka
Elevhälsomöte under 1,5 timme. Då samlas samtliga speciallärare/specialpedagoger som hör till stadiet (två till varje), skolpsykolog, skolkurator och skolsköterska. Vid några tillfällen per termin träffas hela teamet med alla speciallärare/ specialpedagoger från F–9 plus övrigt team.
Var tredje vecka
Speciallärare har handledningsmöte med vardera arbetslaget (kallas internt för ”arbetslaget möter elevhälsan”), enligt rullande schema för hela läsåret. Vid vissa tillfällen är även skolpsykolog och skolkurator med. Det som kommer upp tas sedan vidare till elevhälsomötet vid behov. Förutom handledning i grupp planeras handledningssamtal med enskilda lärare in efter behov enskilt. Kan även vara med praktiskt estetiskt undervisande lärare och övriga undervisande pedagoger.
LÄS ÄVEN
Tema elevhälsa Riksföreningen för Skolsköterskor ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Mia Göransdotter Hammar förklarar varför.
Tema elevhälsa Sveriges Skolledare ger regerings elevhälsoutredning tummen ner. Lena Linnerborg, utbildningspolitisk chef, förklarar varför.
Tema elevhälsa Svenska Skolläkarföreningen ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Pernilla Gudmundsson förklarar varför.
Tema elevhälsa Psykologer i Förskola och Skola ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Lena Svedjehed förklarar varför.
Tema elevhälsa Sveriges Skolkuratorers Förening ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Caroline Bergh förklarar varför.
Tema elevhälsa Skolministern vill att pedagogiken ska brytas ut så att elevhälsoteamen får ett rent vårduppdrag. Skarpa varningar om konsekvenserna har framförts till utredaren.
Elevhälsa I det nya numret av Specialpedagogik pratar vi med alla professioner i elevhälsan – och alla säger skarpt nej till det regeringen vill att utredningen ska leda till: en elevhälsa helt utan pedagoger.
Krönika För att förstå ett ”stökigt” barn behöver skolan lyssna på den som kommit barnet närmast och strössla med resurser. Elin Zlatanovski berättar en sedelärande sannsaga om att bunta ihop stökiga barn bara för att de är stökiga.
Debatt Dyslexi har fått en oväntat framträdande roll i den nya läroplansutredningen. Men inte på något positivt sätt, konstaterar Susanna Cederquist, lärare, författare och vinnare av Dyslexipriset.
Krönika ”Klassrummen var en plats där sociala skillnader kunde utjämnas och där klassresor möjliggjordes”, skriver ämnesläraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski om en 1990-talsskola som var bättre än många vill minnas.
Arbetsmiljö Chockerande hög risk för utbrändhet bland specar – Specialpedagogiks redaktör om arbetet bakom larmrapporten.
Krönika ”Min dröm är att skolan får vara en plats där teori och praktik, forskning och konst, kognitionsvetenskap och relationellt lärande får mötas och berika varandra”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Mitt jobb Planen var att arbeta på bank. Men efter ett tillfälligt jobb som elevassistent har Tord Söderqvist varit skolan trogen – som lärare, specialpedagog och nu rådgivare på SPSM.
Krönika ”Att utrusta elever med distraherande nöjesmaskiner och undra varför deras koncentrationsförmåga försämras är som att hälla bensin på en eld och undra varför det brinner”, skriver specialpedagogen och ämnesläraren Elin Zlatanovski.
Krönika Problemet att ens ha en ”angiverilag” på plats är större än lättnaden över undantagen, menar läraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski.
Krönika Ska det tas krafttag med skolan eller inte? Elin Zlatanovski, gymnasielärare och specialpedagog i Växjö, listar fyra punkter som vi inte borde behöva kompromissa med.
Krönika ”Hur kan regeringen på fullt allvar mena att en SKOLAS elevhälsoteam bör sakna pedagogisk kompetens?” undrar Elin Zlatanovski, lärare och specialpedagog i Växjö, och bjuder in skolminister Lotta Edholm för samtal.
Debatt Språkstörning/DLD är minst lika vanligt som adhd men skolans kunskap släpar efter, skriver debattörena Berit Robrandt Ahlberg och Kerstin Wiström på internationella DLD-dagen den 18 oktober.
Vi lärare debatt Specialläraren Niclas Fohlin listar tre nödvändiga krav på staten för att vända läs- och skrivutvecklingen.
Apl Ibland ger en utlandsresa inte bara minnen utan också lärdomar för livet. Vi följde med eleverna och elevhälsan från Praktiska gymnasiet i Uppsala.
Mattekrisen Tre lärare som länge verkat för att förbättra undervisningen berättar om sina metoder – åsikterna är vitt skilda men resultaten lika goda.
Krönika Det gick! Den här hösten också … Specialpedagogiks nya krönikör om konsten att få en helklass att dra åt samma håll.
Debatt Har inkludering som skolbegrepp i Sverige blivit för abstrakt – vad menar vi egentligen med det?
Mattekrisen ”Tänka, resonera, räkna”-metoden sprider sig snabbt men anses kontroversiell. Vi pratar med forskare, lärare och elever.
Särskilt stöd Uteblivet särskilt stöd är den största faktorn bakom att niondeklassare saknar gymnasiebehörighet.
Debatt ”Om spec ska ingå i elevhälsan tas engagemanget från något annat”, skriver specialläraren Jessica Hansson, angående förslaget om att organisera om EHT.
Krönika Höstterminen är på väg att sätta sig. Har du grundat väl med elevrelationerna?
Mitt jobb För specialläraren Helen Nilsson i Halmstad har ett långvarigt fackligt engagemang lett till att hon blivit ledamot i Sveriges Lärares intresseförening för speciallärare och specialpedagoger.
Panelen Vi frågade specialpedagoger och speciallärare om digitala verktyg och risken med externa entreprenörer – och om deras drömföreläsare!
Arbetsmiljö Hur stor är egentligen utbrändheten bland speciallärare och specialpedagoger? Efter Specialpedagogiks stora enkätundersökning fortsätter berättelserna att strömma in.
Skolutveckling Tillgänglighetsarbetet i skolan kan aldrig ta paus. Det är budskapet från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, när den lanserar ett nyutvecklat stödmaterial för att skapa större möjlighet för fler att nå trygghet, studiero och utbildningsmål.
Fackböcker Specialpedagogik i förskolan: Så får du ta blyga barn att våga delta i förskolans aktiviteter och få stöd i sin utveckling.
Fackböcker
Fackböcker Forskarna Gerth Hedov och Ann-Christin Sollerhed redaktörar en ny antologi om Downs syndrom och fysisk aktivitet.
Fackböcker Christian Hjortkjaer skriver om vad som skapar psykisk ohälsa hos unga i dag.
Fackböcker Ny bok om hur undervisningen kan organiseras i resursskolan.
Fackböcker Specialpedagogen och forskaren Annica Jäverbys nya bok ger många nya förslag på arbetssätt och verktyg att ta till för att nå fram till elever med oroande frånvaro.
Vuxenutbildning Lärcenter i Falköping är en spännande plats. Här arbetar man tvärdisciplinärt med specialpedagogik och ett studie- och yrkeslivsförberedande utbildningspaket, med fokus på entreprenörskap och studieteknik.
Vuxenutbildning 400 000 personer studerar på komvux varje år – fler än på gymnasiet. Ändå saknas lagkrav på elevhälsa och stödfunktionerna är inte lika utbyggda. Nu slår forskarna larm.
Vuxenutbildning Inom vuxenutbildningen är särskilt stöd och elevhälsa ett eftersatt område – men Komvux Malmö är ett ljus i mörkret som satsar på likvärdigheten via främjande specialpedagogik.
Krönika Anne-Marie Körling har precis haft sin sista lektion med elever. Specialläraren Niclas Fohlin hyllar här sin största förebild.
Debatt ”Vi håller med Linnea Lindquist om att det är viktigt att lära barn att skilja på rätt och fel, men vi menar också att det spelar stor roll hur”, skriver lärarna Jennie Wilson och Niclas Fohlin i en slutreplik i ”skamdebatten”.
Debatt Det handlar om ”pedagogiska knep och vår fingertoppskänsla”, svarar Linnea Lindquist, efter att lärarna Jennie Wilson och Niclas Fohlin reagerat på hennes ledartext om att skriva in skambestraffning i skollagen.
Debatt ”Våra elever förtjänar att vara i en skola som präglas av lärande och utveckling, inte av rädsla och skam”, svarar lärarna Jennie Wilson och Niclas Fohlin Expressens Linnea Lindquist.
Krönika ”Vi får tänka att för just det här barnet betyder det allt om jag kan hjälpa, och det får vara gott nog”, skriver specialpedagogen Eva Augustsson i sin nya krönika.
Mitt jobb Som en byggnadsställning – så beskriver Ida Simberg sin roll som specialpedagog inom resursskolan.
Specialpedagogik Redaktören hälsar välkommen till ett nytt nummer av Specialpedagogik – huvudtemat denna gång är specialpedagogik inom vuxenutbildningen.
Panelen Vi frågade tre specialpedagoger vad de anser om detta senaste utspel från skolministern – och om EHT i stort.
Krönika När eleven knäcker läskoden öppnar sig skolans och livets alla möjligheter. Niclas Fohlin, speciallärare i läs- språk och skrivutveckling, berättar om en milstolpe i karriären.
Fackböcker Ungas och lokalt engagerades röster om skolan – framfiltrerade via kvalitativa forskningsmetoder.