När det kokar över – hur får man avvisa elever?

Aldrig förr har en lärares handgripliga avhysning av en elev från klassrummet haft så många ögonvittnen som när den fiktiva huvudpersonen Patrik i ”Bonusfamiljen”, Sveriges populäraste dramaserie på tv, tappade humöret och kastade ut en extremt provocerande niondeklassare.

Debatten lät inte vänta på sig. Var agerandet okej? Eller gick det över gränsen? Och vilken är i så fall den gränsen, egentligen?

– Högsta domstolen verkar acceptera mer våld eller tvång i dag än vad man gjorde tidigare, säger Maria Refors-Legge, jurist och forskare med inriktning mot utbildningsrätt. 

Men det är inte solklart. 2016 dömdes en kommun till skadestånd när en förstaklassare spottat på en lärare som svarade med en örfil.

Lärare ska kunna behärska sig, även om elever beter sig provocerande.

– Högsta domstolen kom fram till att det inte är okej att slå ett barn, även om barnet har varit provocerande. Lärare ska kunna behärska sig, även om elever beter sig provocerande – som i tv-fallet.

Provokationer ingår i yrket

Maria Refors-Legge säger att lärare kanske måste tåla mer än andra yrkesgrupper – att detta är något som antas ingå i professionen.

– Eleven i klippet säger ”har du herpes efter att du sugit av rektorn” och det är grovt kränkande. Just den typen av verbala kränkningar ska inte accepteras, och andra disciplinära åtgärder vidtas. Men enligt praxis från HD är det antagligen så att lärare förväntas agera professionellt även om eleverna är medvetet provocerande.

Det handlar också om hur ont eleven får. Maria Refors-Legge jämför med ”soff-fallet” från 2020 då en lärare lyfte en elev ur en soffa i skolan.

– Enligt Högsta domstolen har läraren stöd av skollagens 5:e kapitel, 6:e paragraf, om allmänna befogenheter. Skillnaden är att läraren i detta fall i egenskap av före detta elitbrottare är expert på att lyfta människor utan att skada dem.

Kan vara ringa misshandel

Bedömningen av tv-situationen beror alltså på hur ont eleven fick.

– Frågan är om smärtan faller inom ramen för vad som kan klassas som ringa misshandel, säger Maria Refors-Legge och fortsätter med att ta upp tillsynsplikten:

– Den handlar inte bara om att skydda eleven utan även andra. Skulle den här eleven gå ut och vandalisera kapphallen om han blev lämnad ensam skulle kanske tillsynsplikten diktera att man inte kan slänga ut honom ensam och oövervakad. Och hade eleven varit sju år eller gått i förskola hade man inte fått lämna barnet utan uppsikt.

Begår eleven något brott?

– Eleven kränker läraren och det finns bestämmelser om ärekränkning och förtal i brottsbalken. Det finns också ett brott som heter förolämpning, men det faller inte under allmänt åtal. Det är inte åklagaren som driver en sådan fråga till domstol utan det får man göra själv. Det kan fortfarande vara ett brott, beroende på hur gammal eleven är.

Förebyggande arbete viktigast

Specialpedagoger har ett annat slags helhetsperspektiv än juristen.

– Det allra viktigaste är det främjande och förebyggande arbetet, säger Moa Duvner, specialpedagog verksam i Nacka och på Gotland. Läroplanens första två kapitel ska genomsyra hela verksamheten i ett systematiserat arbete under hela året.

Att sådana här konfliktsituationer kan vara återkommande hos vissa lärare men inte hos andra pekar på brister i de lärarnas elevrelationer.

– Alla elever ska känna sig uppskattade och omtyckta. Det är lärarens ansvar att stärka och lyfta fram elevernas styrkor och positiva sidor, att helt enkelt ha en god relation med alla elever.

Läraren ska vara tydlig och bestämd om att oönskat beteende inte tolereras.

– Med det kommer att inte låta sig provoceras eller hamna i affekt på jobbet – åtminstone att inte visa det! fortsätter Moa Duvner och poängterar att lågaffektivt bemötande inte handlar om att vara passiv, utan om att behålla lugnet.

– Läraren ska vara tydlig och bestämd om att oönskat beteende inte tolereras. Och det är viktigt med stöd från ledning och kollegor för den som arbetar med utagerande elever: att kunna ringa och få direkt stöd om en elev inte kan vara kvar i klassrummet. För att undvika eller begränsa misslyckandet för eleven bör hen få fortsätta lektionen i ett annat rum med en annan pedagog. Det är också viktigt med goda relationer med vårdnadshavare och att vid behov kunna ha tät kontakt.

Hur är din syn på scenen i ”Bonusfamiljen”?

– Eleven får naturligtvis inte bete sig på det sättet och bör lämna klassrummet. Men på ett lugnare sätt, utan att läraren så tydligt tappar humöret, och med en annan vuxen som tar över ansvaret utanför.

LÄS ÄVEN

”Elevhälsoarbetet börjar i klassrummet”

Debatt: BUP behöver ta ett större ansvar i skolan

Tydligt ledarskap viktigt när insatser ska sättas in

Det är inte autism som gör unga män till ”incels”