Många kommuner står utan specialpedagog som förstelärare

– Det här uppdraget är stimulerande och utvecklande. Men det gäller att begränsa sig, så att man räcker till, säger Monica Norström, förstelärare. Foto: Karl Melander

Nya siffror från Skolverket visar att de flesta förstelärare undervisar i matematik eller svenska. Specialpedagogisk kompetens saknas i statistiken. När tidningen Specialpedagogik gör ett stickprov bland 110 kommuner svarar bara 60 att de har utsett minst en specialpedagog/speciallärare till förstelärare. Det går inte att säga om bilden gäller hela landet, men det är tydligt att många kommuner saknar sådana förstelärare.

Förstelärare är en karriärtjänst och medför ett lönepåslag på i genomsnitt 5 000 kronor som staten skjuter till. Förstelärarna ska arbeta med undervisning och uppgifter som hör dit minst halva arbetstiden. En del kommuner i vår undersökning uppger att deras special­pedagoger har för lite undervisningstid för att vara förste­lärare.

I kommuner med specialpedagoger som förstelärare, har dessa ofta tillsatts utifrån samma premisser som andra. På andra håll har man medvetet satsat på exempelvis en specialpedagog som ska utveckla läs- och skrivundervisning eller arbeta kommunövergripande med alternativa lärverktyg.

Gotland har fem specialpedagoger/speciallärare som förstelärare. Där har specialpedagogik pekats ut som ett viktigt utvecklingsområde, berättar grundskolechefen Torsten Flemming.

– Likvärdigheten när det gällde tillgång till specialpedagogisk kompetens var inte så bra som vi hade önskat. Det kunde vara så att rektorn på en skola var jätte­nöjd med att ha en duktig specialpedagog, medan rektorn i socknen bredvid stod utan.

Det är ett skäl till att specialpedagog Monica Norström på Lyckåkerskolan i Visby är förste­lärare med uppdraget att samordna ett nätverk med öns alla specialpedagoger och speciallärare.

– Det är ett fantastiskt roligt uppdrag. Jag får leda och organisera, driva frågor framåt och jobba med entusiastiska och kompetenta kollegor. Jag är en pedagogisk ledare, men har inget ekonomiansvar, säger hon.

Nätverket träffas en gång i månaden, har föreläsningar, kollegialt lärande och jobbar i grupper med specialområden. Ett är att revidera och följa upp planer för screening av kunskaper i svenska och matematik.

Monica Norström går under våren in i slutspurten på sitt tvååriga uppdrag och hoppas få fortsätta som förstelärare. Hon tycker att rollen passar bra in i just specialpedagogers kompetens.

– Det ingår i vårt uppdrag att utveckla. Det har vi utbildat oss för, att driva skolutveckling framåt.