Hans metod fick Nils att delta i klassen
Så gjorde vi
Tioåriga Nils satt mest i ett hörn och skrek åt läraren. När specialpedagogen Niclas Fohlin ville testa kooperativt lärande i klassen trodde ingen att Nils skulle kunna vara med.
Specialpedagogen Niclas Fohlin Foto: Lasse Burell
I dag går det inte längre att se att Nils har haft beteendeproblem, han sticker inte ut i klassen. Det berättar specialpedagogen Niclas Fohlin som arbetat med Nils (som egentligen heter något annat) sedan han gick i fyran. Nils problem att delta aktivt i undervisningen började redan vid skolstarten och han fick tidigt en elevassistent. Det var en vanlig lösning då skolan hade bestämt att man inte skulle ha särskild undervisningsgrupp.
När Niclas Fohlin jobbade med Nils i fyran satt han och hans elevassistent i klassrummet i ett hörn och Nils skrek ut svar eller hånande kommentarer till läraren och klagade på undervisningen. Han undvek att delta i arbetet och skapade en negativ motkultur mot läraren. Det enda han skrev var ”fuck you”.
– Varken jag, rektor eller elevhälsoteamet visste vad vi skulle göra, säger Niclas Fohlin.
Han föreslog då för klassläraren att de skulle testa ”kooperativt lärande”, ett arbetssätt där eleverna arbetar två och två med att förklara saker för varandra.
– Jag jobbar mycket med att få ihop elever och få dem att prata med andra om vad de tycker och tänker, berättar Niclas Fohlin.
Klassläraren trodde det skulle bli svårt att lyckas med Nils men valde efter lite övertalning att ge det ett försök.
– Vi provade metodiken lärpar – där två elever först intervjuar och lär känna varandra. Arbetssättet går till så att hälften av den tid som traditionellt använts för enskilt arbete jobbar eleverna i par i stället. Lärarna provade att sätta ihop Nils med en tjej som han inte bråkat med, en person som var stark och kunde säga ifrån och som hade en hög status i klassen.
Niclas Fohlin minns den första lektionen då de skulle lära känna varandra. Eleverna fick beskriva sina favoritmobilspel och varför de är roliga. Niclas Fohlin såg genast att det fick Nils att vakna till.
– Han hade inte deltagit eller producerat något på hela höstterminen. Men nu blev han intresserad eftersom det handlade om något han tyckte var kul.
Eleverna fick i uppgift att ta reda på mer om spelen i ett projekt och det gav oväntat gott resultat för Nils, han deltog i samtalen. Niclas Fohlin såg att status och interaktion med kompisar var viktigt för Nils.
Lärarna bytte arbetspar efter tre–fyra veckor.
– Vi valde, med omsorg, en annan kille som kan uttrycka vad han tycker och tänker.
Även det samarbetet gick bra och plötsligt började Nils delta i skolarbetet på ett helt nytt sätt.
– På två, tre månader gick han från att förstöra för läraren eller inte delta alls till att börja skriva texter. Det här skedde när han fick andra elever som mottagare
i stället för läraren.
Nils kom i gång och började skriva på sin mobil, i sms och mobilspel med andra. Det visade sig att han hade tillgodogjort sig läs- och skrivförmåga i lågstadiet i skolan trots att han inte deltagit särskilt aktivt de första åren. Han hade inte heller några utvecklingsproblem, utan det var mest svårt för honom att sitta still och arbeta enskilt.
På två, tre månader gick han från att förstöra för läraren eller inte delta alls till att börja skriva texter. Det här skedde när han fick andra elever som mottagare i stället för läraren.
Specialpedagogen hade möten med vårdnadshavarna en gång varannan fredag. Även i de mötena märktes det snabbt att något hänt. Plötsligt började Nils få beröm för sina tankar och idéer i stället för kritik för sitt beteende.
Mot slutet av terminen testade lärarna lite större lärgrupper och gjorde en fyrgrupp av två par. Eleverna fick jobba aktivt med att skapa en gruppidentitet, med ett gruppnamn och en grupphälsning. Sedan växlade de mellan att arbeta i par och fyrgrupp.
– Då någon gång kunde vi sluta med elevassistent – för vi märkte att han blev mest i vägen. Och då hade han varit med i tre års tid!
Niclas Fohlin tror att kooperativt lärande är effektivt eftersom vi människor är sociala varelser och många elever tycker att social status i klassen är viktigt.
– Du tappar inte status om du har en motkultur mot en vuxen, men du gör det om du är dum mot andra elever.