Det lågaffektiva lever vidare
Aktuellt
Jennie Linde och Terese Österholm tillsammans på konferensen Lågaffektiva dagarna i Malmö i januari.
Terese Österholm och Jennie Linde, hur är känslan efter ert seminarium under Lågaffektiva dagarna i Malmö?
– Seminariet handlade om vanliga invändningar mot lågaffektivt bemötande. Det blev tydligt att vi behöver hjälpas åt att synliggöra vad begreppet innebär i praktiken, och vi som utbildar och handleder i förhållningssättet måste ta det ansvaret. Invändningarna vi stöter på grundar sig ju ofta på missuppfattningar.
– Vi ville lyfta fram det som faktiskt fungerar, bredda perspektiven och fördjupa förståelsen kring att lågaffektivt bemötande inte kolliderar med eller konkurrerar ut andra professioners uppdrag, utan fungerar som ett komplement.
Vad har hänt inom området på sistone?
– Vi ser ett ökat intresse för att få implementeringsstöd i olika former av verksamheter. Efterfrågan på handledning i förhållningssättet har inte minskat, snarare tvärtom.
– Intresset för lågaffektivt bemötande minskade inte av att vi pratade om invändningar och olika sätt att se på människor och beteendeproblem. Många verkar känna sig stärkta i arbetet.
– Vi hoppas också att forskarvärlden intresserar sig för att undersöka komponenterna i lågaffektivt bemötande.
Hur går vi vidare efter all debatt och de starka reaktioner som florerat om metoden?
– Det är ingen stor skillnad nu jämfört med innan debatterna tog fart. Vi ser inget bättre alternativ till en icke-våldsmetod som också bottnar i en humanistisk människosyn och som sätter personens rättigheter i centrum.
– Lågaffektivt bemötande kommer ofta på tal i debatten gällande trygghet och studiero i skolans värld och det är synd att bemötandet har vinklats till att vara en motsats till just det. Vi strävar ju efter att bidra till ökad trygghet och minskad stress och att förbättra arbetsmiljön för både lärare och elever. Detsamma gäller såklart i andra former av verksamheter.
– Kunskap om och förståelse för affektsmitta ger verktyg för att kunna stötta eleven, även när det är som allra svårast att göra det. Hanteringsverktygen inom lågaffektivt bemötande handlar primärt om att själv bli en del av affektnedtrappningen. Risken för våld ökar när vi tillför krav i en sådan situation. Först efteråt kan och bör vi utvärdera vad som lett till situationen, och göra allt vi kan för att förändra så att den inte upprepas.
