Behovet av två utbildningar ifrågasätts

Behörighets- och legitimationsreformen lämnade många frågetecken att räta ut. Igår presenterade utredare Björn Åstrand delbetänkandet Utbildning, undervisning och ledning – reformvård till stöd för en bättre skola.

Utredningen föreslår att specialpedagogisk examen ska ge behörighet att bedriva ”undervisning som avser särskilt stöd”, något som i dag endast speciallärare har. I utredningen konstateras att det är ”orimligt” att specialpedagogers behörighet beror på vilket datum utbildningen påbörjades, utan hänsyn till utbildningens innehåll. I dag får vissa specialpedagoger samma behörighet som speciallärare, andra inte. Dessutom framhåller utredningen att det måste undersökas vidare om det behövs två olika yrkesexamina: specialpedagogexamen och speciallärarexamen, när arbetsuppgifterna många gånger sammanfaller.

Behörigheten i särskolan berörs också på flera sätt. I dag är endast 15 procent av lärarna i grundsärskolan behöriga. Enligt dagens övergångsregler har särskolan till 1 juli 2018 på sig att säkra lärarnas behörighet. Björn Åstrand föreslår att perioden förlängs till 1 juli 2021.

Det ska bli möjligt även i särskolan att bli behörig på grund av erfarenhet, föreslår utredningen. Det gäller alltså lärare som har undervisat åtta år i grundsärskolan, gymnasiesärskolan, specialskolan och särskild undervisning för vuxna. Undervisningstid fram till 1 juli 2021 ska få räknas in i de åtta åren, enligt förslaget.

Utredningen vill också göra en rad korrigeringar kring vem som blir behörig att undervisa var och i vad inom särskolan. Exempelvis föreslås en ämneslärare i grundskolans årskurs 7–9, som sedan gått speciallärarutbildningen mot utvecklingsstörning, bli behörig att undervisa i sina ämnen i särskolans årskurs 7–9 och gymnasiesärskolan. I dag behöver lärare ha behörighet för grundskolans mellanstadium för att få arbeta i särskolans högstadium.

Slutbetänkandet presenteras den 1 december 2017.