Begrepp i tiden: resiliens

Tina Hellblom-Thibblin, docent i specialpedagogik vid Mälardalens högskola.
Foto: Mars Erlandersson

Många har stött på ordet resiliens i samband med klimatfrågan. Begreppet används ofta för att beskriva förmågan att hantera förändringar och göra något konstruktivt av dem. Vad betyder resiliens i skolans värld?

– Det beskriver de positiva, individuella resurser som ger barnet en förmåga att lära trots påfrestningar. Man kan se det som ett slags motståndskraft och återhämtningsförmåga. Jag brukar använda bilden av en tvättsvamp. Den trycks ihop när du kliver på den, men när du tar bort foten återfår svampen sin naturliga form.

Betyder det att bara vissa barn är eller kan bli resilienta, ett slags maskrosbarn?

– Bra fråga, och svaret är nej. Resiliensforskningen lyfter fram vad som gör att vissa barn klarar sig, trots motgångar. Det handlar bland annat om att stärka elevens sociala kompetens, lyfta fram kreativiteten och motivationen. Utifrån de lärdomarna kan vi skapa en miljö som ger alla elever möjlighet att utveckla resiliens. Elevhälsan brukar tala om ett salutogent förhållningssätt.

– Att arbeta med resiliens innebär inte att bortse från kunskapskraven. Elever ska självklart få hjälp med att exempelvis utveckla sin matematiska förmåga. Men det målet blir mycket svårare att uppnå om vi inte samtidigt lyckas skapa känslan att ”jag kommer att kunna förstå det här”.