Kravet: Grundmotorik måste ta plats i lärarutbildningen
Suzanne Lundvall, Maria Gottberg och Jennie Nobelius.
Debatt Det är nu dags för regeringen att ta sitt ansvar och säkerställa att grundmotorik inkluderas i lärarutbildningen för de yngre åldrarna, skriver debattörerna.
Den nyligen presenterade läroplansutredningen slår fast att de praktisk-estetiska ämnena ska bidra mer till elevernas motoriska utveckling. Dessutom ska praktiska färdigheter, såsom att idrotta, sjunga och måla, ges högre vikt vid betygsättning. Detta är ett välkommet besked.
För att förverkliga denna satsning krävs dock ett omfattande kompetenslyft för lärare, särskilt inom idrott och hälsa. Kunskap om grundmotorik har under decennier nedprioriterats i lärarutbildningarna, och i dag är färre än hälften av de idrottslärare som undervisar i lågstadiet behöriga.
Det är därför av yttersta vikt att grundmotorik ges en mer framskjuten roll i lärarutbildningarna samt att verksamma lärare ges möjlighet till fortbildning inom området.
Starka reaktioner på ”kullerbyttalarmet”
För drygt ett år sedan uppmärksammade vi den negativa trenden gällande barns grundmotorik, det vill säga förmågan att utföra grundläggande motoriska rörelser som att göra kullerbyttor, balansera, hoppa och landa. I en debattartikel i Dagens Nyheter lyfte vi de risker som denna utveckling medför. Forskning visar att bristande motoriska färdigheter i tidig ålder leder till en lägre fysisk aktivitetsnivå senare i livet, vilket i sin tur har negativa hälsoeffekter, bland annat försämrad styrka, kondition, benhälsa och fysisk självkänsla.
Reaktionerna på vårt så kallade ”kullerbyttalarm” har varit omfattande. En nyligen publicerad svensk studie visar att andelen barn i förskoleklass upp till årskurs 3 med låg motorisk kompetens har mer än fördubblats under de senaste 10–20 åren – från 15 procent till drygt 30 procent.
Mot denna bakgrund är det glädjande att regeringen i sin läroplansutredning, som presenterades den 26 februari, betonar vikten av motorisk utveckling. I utredningen framhålls att de praktisk-estetiska ämnena ska bidra till att utveckla både grund- och finmotorik och att praktiska färdigheter bör ges ökad betydelse vid betygsättning.
Detta är dock inte tillräckligt. För att satsningen ska få genomslag i undervisningen krävs att lärare inom idrott och hälsa ges adekvat utbildning och resurser för att implementera de nya riktlinjerna.
Regeringen måste ta ansvar
I regeringens utredning om lärarutbildningen, Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning, som presenterades i december, omnämns grundmotorik endast i en jämförelse med Norge, där detta område är en integrerad del av förskollärarutbildningen. I Sverige saknas motsvarande satsning.
Svenska Gymnastikförbundet samverkar med skolor i hela landet och har under det senaste året fortbildat hundratals idrottslärare i grundmotorik. Det är nu dags för regeringen att ta sitt ansvar och säkerställa att grundmotorik inkluderas i lärarutbildningen för de yngre åldrarna. Endast då kan vi ge våra lärare de förutsättningar de behöver för att främja barns motoriska utveckling.
Suzanne Lundvall, forskare i idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet och ordförande i Svenska Gymnastikförbundet
Maria Gottberg, träningsansvarig, Svenska Gymnastikförbundet
Jennie Nobelius, ordförande, Svenska Idrottslärarföreningen
- Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Ämnesläraren
LÄS ÄVEN
Så ska de stärka elevernas allt sämre motorik
Ny studie: Drastisk försämring av barns motorik
Debatt: Kartlägg alla barns motoriska förmåga i förskoleklass
Debatt: Rastaktiviteter och promenader får inte ersätta idrottsundervisningen
Slöjdlärarens motoriklarm gav nationell debatt
