Debatt: Bildlärarnas nya hårda kritik mot timplaneförslaget
Bildlärarnas riksförenings styrelse består av Linda Leib, Pernilla Bergman Fridén, Janet Eriksson, Lena Landström och Inger Persson. Nya styrelsemedlemmen Ulrika Wennersten saknas på bilden.
Vi lärare debatt Behovet av kulturell verksamhet bör bekräftas, inte kväsas, i en uppdaterad skola, skriver Bildlärarnas riksförening om förslaget för en ny timplan.
Det förslag utbildningsdepartementet lade ut för ny remissomgång, angående ny timplan, har besvarats av ett stort antal remissinstanser, däribland Bildlärarnas riksförening (BLRF).
BLRF har gjort en konsekvensanalys av timplaneförslaget att ta bort elevens val-tiden för att istället stärka SO- och NO-ämnena. En liten del av elevens val-tiden har även lagts på bild-, musik- och hem- och konsumentkunskapsämnena.
BLRF:s konsekvensanalys visar att de praktiskt-estetiska ämnena i grundskolan, som enligt lag ska erbjudas samtliga grundskoleelever, konsekvent undermineras av politikers okunskap och populistiska beslut på regeringsnivå. De teoretiska ämnena växer medan de praktiska minskar (förutom idrott och hälsa som på grund av samhällsekonomiska skäl förväntas minska sjukvårdsbudgetens ansträngda budget genom ökad fysisk träning och hälsomedvetenhet).
”Dödar meningsskapandet”
Vi ser elevernas behov av meningsskapande aktiviteter i skolan. Vi ser elevernas behov att få träna och göra om tills de lyckas. Vi ser också rädslan att misslyckas, att hamna utanför och stängas ute från ett värdigt liv. Vi ser elever som mer fokuserar på ett betyg än på att bygga upp en verklighetsbaserad bild av då, nu och sen.
Att skapa mening hos ett barn sker genom att uppmuntra undersökandet, leken och nyfikenheten. Att döda meningsskapandet hos ett barn sker genom att ständigt mäta och väga deras prestationer, gärna utifrån smala matriser, och under sträng tidspress.
Genom att urlaka ämnen som bild, musik, slöjd och hem- och konsumentkunskap lyckas rådande skolpolitik underminera flera generationer av samhällsmedborgare. Skolinspektionen väljer att inte uppmärksamma dessa ämnen och den resursbrist som de lider av. Att läget är illa är en underdrift. Vill politikerna se bättre PISA-resultat måste de välja rätt väg att gå. Eleverna kan inte skrämmas till bättre resultat! De behöver utbildade lärare, tid och fungerande arbetsmiljöer. Och eleverna behöver känna meningsskapande i skolan. De behöver en skola där demokratiska värderingar vägleder dem framåt i rätt riktning!
I de praktiskt-estetiska ämnena undersöks värderingar, demokratiska handlingsalternativ, sociala normer och etiska frågor. Det är här vi skapar demokrati, och ett hållbart samhälle, via praktiskt handlande … eller inte! En demokratiskt och hållbart utformad skola kan inte vara utan en fungerande bild-, musik-, slöjd- och hem- och konsumentkunskapsundervisning.
Det är också här visioner, innovationer och kreativt skapande ska generera nya kreatörer som kan upprätthålla de höga svenska exportsiffrorna av musik, spel och design. Det är i de praktiskt-estetiska ämnena aspekter av hållbar produktion och konsumtion blir reell verklighet.
”Behåll elevens val”
Genom elevens val har många skolor gett eleverna möjlighet att fördjupa sig i ett intresseområde. Andra skolor har skapat nya aktiviteter att prova på som inte annars hinns med som till exempel museibesök, föredrag, paddling, teater/show-uppsättningar eller exkursioner i naturen.
Att ge eleven ett eget val är att skapa mening för eleven. Skolor har varit kreativa i att hitta meningsskapande aktiviteter. I många skolor väljer eleverna att fördjupa sig i kulturyttringar som bild, musik, hantverk, dans och drama. Det visar att mening skapas och gestaltas via kulturella uttrycksmedel. Behovet av kulturell verksamhet bör bekräftas, inte kväsas, i en uppdaterad skola.
Behåll elevens val, utöka undervisningstimmarna för bild, musik, slöjd och hem- och konsumentkunskap, anställ ämnesutbildade lärare, begränsa gruppstorlekarna samt antalet elever respektive ämneslärare ska undervisa och se till att alla har en fungerande arbetsmiljö med aktuell teknisk utrustning anpassad till Lgr22. Det är inte en önskan eller ett krav – det är ENDA alternativet framåt till en meningsskapande och hållbar skola!
Bildlärarnas riksförening genom Janet Ericsson, ordförande, och Pernilla Bergman Fridén, vice ordförande
LÄS ÄVEN
Bildlärarnas ilska ledde till en helt ny förening
Lärarilska mot att bildämnet kan få färre timmar på högstadiet
