Debatt: Sluta blunda för våra orättvisa idrottsbetyg, Skolverket!

Idrott och hälsa är ett av skolans viktigaste ämnen för att främja livslång fysisk aktivitet och hälsa. Trots det är det ett av de mest inkonsekvent bedömda ämnena i den svenska skolan. En elev som får A i en kommun kan få C i en annan, trots samma prestation. Skolinspektionen har vid upprepade granskningar påtalat stora skillnader i betygssättningen, men fortfarande saknas en nationell lösning.

Detta är ett rättssäkerhetsproblem. Enligt skollagen ska alla elever bedömas likvärdigt, men i dag finns det ingen nationell standard för hur ämnet idrott och hälsa ska bedömas. Resultatet blir att betygen varierar kraftigt beroende på skola, kommun och lärarens egen tolkning av kursplanen.

En risk för elevernas framtid

Studier visar att elever med höga betyg i idrott och hälsa i högre utsträckning har ett aktivt liv efter skolan, medan låga betyg kan leda till en sämre relation till fysisk aktivitet. En rapport från Göteborgs universitet (Redelius, 2019) påvisar att elever med goda förutsättningar, såsom tidigare erfarenhet av idrott, ofta premieras framför elever som gör stora framsteg men som saknar en idrottsbakgrund.

Forskning från Skolverket visar att variationen i bedömning är särskilt stor i idrott och hälsa eftersom ämnet innefattar både mätbara och subjektiva faktorer. Det handlar om att bedöma allt från kondition och motoriska färdigheter till samarbetsförmåga och hälsomedvetenhet. En elev kan därför få olika betyg beroende på hur mycket skolan betonar de olika delarna.

Skolinspektionen har i sina granskningar visat att vissa skolor fokuserar nästan uteslutande på fysisk prestation, medan andra lägger större vikt vid teoretisk kunskap. Det skapar en situation där elevernas betyg inte speglar en enhetlig standard, utan snarare vilken skola de går på.

För att säkerställa rättvisa och likvärdiga betyg krävs att Skolverket tar fram en tydligare nationell struktur

1. En nationell bedömningsbank

Skolverket bör, i samarbete med idrottslärare och forskare, utveckla en digital plattform med bedömningsstöd. Den bör innehålla:

• Filmklipp och skriftliga elevexempel på olika betygsnivåer i moment som rörelseförmåga, samarbete och hälsokunskap.
• Standardiserade elevuppgifter och tester för att säkerställa att alla elever bedöms likvärdigt.
• Exempel på skriftliga reflektioner och analysuppgifter som kan användas som referens vid bedömning.

En sådan plattform skulle inte bara minska godtyckliga bedömningar utan också ge eleverna större insyn i vad som krävs för olika betygsnivåer.

2. Standardiserade tester för vissa moment

Idrott och hälsa är till sin natur ett praktiskt ämne, men vissa delar skulle kunna bedömas mer enhetligt. Skolverket bör införa:

• Nationella konditionstester, som exempelvis Beep-test eller Cooper-test, för att kunna mäta progression över tid.
• Standardiserade rörelseövningar för balans, koordination och motorik, där alla elever bedöms på samma grunder.
• Teoretiska uppgifter om hälsa och fysisk aktivitet med gemensamma frågeställningar, för att säkerställa att teoriinnehållet viktas lika i alla skolor.

Detta skulle inte innebära en idrottslig motsvarighet till nationella prov, men vissa moment bör ha en gemensam struktur så att bedömningen blir mer rättvis.

3. Tydligare nationella riktlinjer

Skolverket måste också ge lärarna en tydligare vägledning i hur olika moment ska viktas i betygssättningen. I dag varierar detta stort mellan skolor, vilket gör att en elevs slutbetyg ofta beror mer på skolans fokus än på elevens faktiska prestation.

Det måste finnas en nationell samsyn kring frågor som:

• Ska fysisk prestation eller utveckling vara det mest avgörande?
• Hur mycket ska teori väga jämfört med praktik?
• Vilka rörelseförmågor ska prioriteras i undervisningen?

Utan dessa riktlinjer kommer bedömningen att fortsätta skilja sig åt mellan olika skolor, vilket gör betygen mindre rättssäkra.

Skolverket och regeringen måste agera

Skolverket och utbildningsdepartementet talar ofta om vikten av likvärdig bedömning i svensk skola, men idrott och hälsa har i årtionden varit ett av de mest inkonsekvent bedömda ämnena. Det är hög tid att åtgärda detta.

För att säkerställa rättvisa och likvärdiga betyg bör följande åtgärder vidtas:

• Skapa en nationell bedömningsbank med konkreta exempel på olika betygsnivåer.
• Införa standardiserade tester och bedömningsmoment för att minska variationen mellan skolor.
• Ta fram tydligare riktlinjer för vad som ska prioriteras i betygssättningen.

Dessa åtgärder skulle inte bara stärka rättssäkerheten, utan också skapa en mer motiverande och förutsägbar skolsituation för eleverna.

Skolverket och skolpolitiker måste nu visa att de menar allvar med att göra den svenska skolan mer likvärdig. En tydligare nationell struktur för bedömning i idrott och hälsa är ett viktigt steg i den riktningen.

Dastan Rashid, idrottslärare

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Ämnesläraren

LÄS ÄVEN

Debatt: Den romantiserade bilden av idrottsläraryrket stämmer inte

Debatt: Vi idrottslärare blir slängda under bussen

Ny studie: Drastisk försämring av barns motorik

Idrottslärare har fått nog av forskarnas ensidiga fokus