Debatt: Slår hårt mot estetiska ämnen om elevens val tas bort

I promemorian ”Bättre anpassad undervisningstid i grundskolan, specialskolan och sameskolan” presenterar regeringen förslag på ändrade timplaner. Bland annat föreslås elevens val tas bort till förmån för samhällsorienterade och naturorienterande ämnen, men även till förmån för fler musiktimmar. Det är motsägelsefullt eftersom de tio ytterligare timmarna som tillägnas musiken är långt ifrån tillräckliga för att kompensera de 177 timmar elevens val som går förlorade, framför allt när man redan förra läsåret skar ner på elevens val från 382 timmar. Det är tid som i många skolor används till musik och andra estetiska ämnen. Promemorians förslag uppfattas som ökad styrning mot mer musik, men blir i praktiken en minskning av dess plats i skolan. 

Undergräver barnkonventionen

I Lgr 69, läroplanen som präglade skolgången för både statsminister Ulf Kristersson (M) och skolminister Lotta Edholm (L), betonades vikten av elevens fria val och ickeverbala uttryck. Dessutom fanns det i musiklärarnas tjänst betydligt fler timmar där elever kunde jobba med musik. Utöver den obligatoriska musikundervisningen genererade var 50:e elev en körtimme och en instrumental- eller solosångtimme. Eleverna hade på så sätt möjlighet att delta i frivillig musikverksamhet inom skolans ram. Sedan 1960-talet har synen på vikten av elevens fria val och estetiska ämnen emellertid förändrats. 

Att ta bort elevens val och därmed begränsa omfattningen av estetiska ämnen undergräver FN:s barnkonvention som framhåller barnens rätt att till fullo och fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Enligt Skolinspektionen är skolan central för att tillgodose denna rätt. Den sociala snedrekryteringen till konstnärliga högskoleutbildningar är mycket kraftig. Därför behöver skolan kunna introducera alla barn till konstnärliga ämnen, för alla barn ska kunna ta del av kulturell verksamhet och utveckla ett intresse under skolåren, inte bara de med föräldrar som kan betala för det.

Ett misstag av regeringen

Skolverket och regeringen förbiser att bildning innebär mer än evidensbaserad vetenskaplig kunskap. Som Handelshögskolans rektor Lars Strannegård betonat i både böcker och artiklar finns det övertygande argument för att estetiska ämnen och fria val behöver komplettera den evidensbaserade vetenskapliga kunskapen för att skolan ska kunna erbjuda en bildning som handlar om själen, kroppen och intellektet, en bildning som får eleverna att växa, må bra och vilja utvecklas. På liknande sätt visade forskaren Ann Bamford i boken ”The Wow Factor: Global Research Compendium on the Impact of the Arts in Education” redan 2006 på en stark koppling mellan estetiska verksamheter och social kompetens och välmående.

Det är ett misstag av regeringen att strukturera om i timplanen för grundskolan, specialskolan och sameskolan vad gäller estetisk undervisning och helt exkludera elevens val. Istället för att minska utrymmet för musik och andra estetiska ämnen i skolan bör de ta intryck av vetenskapen och stärka dem. Det tjänar både skolan och våra elever på. 

Annika Falthin, lektor i musikpedagogik vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

• Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Ämnesläraren.

LÄS ÄVEN

Nya timplanen införs först hösten 2024

Därför svängde Skolverket efter bildlärarupproret

Lärarilska mot att bildämnet kan få färre timmar på högstadiet

Timplanen: Kritik mot att hkk bara växer med fyra timmar