Debatt: Musiken är grunden för mycket lärande

”Därom man icke kan tala – därom måste man tiga”. Ungefär så som Ludwig Wittgenstein formulerade det kändes det att läsa Susanne Nyströms ledare om musik och estetiska uttrycksformer i DN (25/10). Utan några underbyggande argument levereras korthugget slutsatsen att de estetiska ämnena borde dras ner (ännu mer) eller rent av tas bort helt ur läroplanerna. Jag och många andra reagerar starkt på en sådan attack på nödvändiga inslag i utbildningen av barn och elever.

Musik, bild, drama, dans, poesi och hantverk – de icke-verbala uttrycksformerna för mänsklig erfarenhet och kunskap – har varit och är alltjämt över hela jorden självklara delar av fostran, socialisering och kunskapsutveckling. ”Musiken och konsten är grunden i all fostran” (education) skrev redan Platon för 2 500 år sedan. Modern naturvetenskap har rent av sina rötter i musiken. När den samtida grekiske filosofen och matematikern Pythagoras utarbetade sina fysikaliska och matematiska modeller byggde de inte minst på musikaliska experiment. På samma tema kan nämnas vår moderna tids största vetenskapsgeni Albert Einstein som talade om sitt tänkande i form av bilder och musikaliska strukturer, snarare än ord. Han beskriver hur han tänker i bilder och spatial-temporala strukturer (rum-tid), vilka han först senare försökte beskriva i ord. Einstein berättar också om hur han brukade dra sig tillbaka i pianoimprovisation och fiolspel när tänkande kört fast.

Engagemang, gemenskap och mening

I ett konkret och nutida perspektiv finns omfattande forskning inom både utbildning och kognition som visar på betydelsen av multimodala intryck och uttryck i lärandeprocesser. Höger och vänster hjärnhalva är aldrig avskilda från varandra i ett högkvalitativt lärande, tvärtom överlappar de varandra och samverkar. Sinnesupplevelse, kroppslig aktivitet och abstrakt tänkande och språk är oskiljbara delar av mänskligt medvetande och tänkande.

Lägg därtill social och psykologisk betydelse av upplevelse av lust, engagemang, gemenskap och mening i barns och ungas lärande i förskolor och skolor. Forskning visar att de estetiska uttrycken och ämnena är som allra viktigast för de barn och elever som kämpar med abstrakt och teoretisk inlärning, och därför också kämpar med motivation och välbefinnande i skolan. Likaså att musik och andra estetiska verksamheter har unik potential att skapa gemenskap och trygghet i multietniska och socialt utsatta miljöer, och fungera stödjande för ungas psykosociala välbefinnande. Att rika inslag av rörelse och kroppsliga aktiviteter gagnar koncentration och välmående är också klart belagt. Till sist, musikalisk (icke-verbal) kommunikation och verbal kommunikation (modersmål, andraspråk, talspråk) är ömsesidigt befruktande varandra. Forskning visar till exempel att rytmiska musikaktiviteter, ramsor och sång är effektiva sätt att utveckla fonologisk medvetenhet, ordförråd och uttal.

Att i denna tid föreslå att dra undan lustfyllda och kreativa möjligheter till lärande, utveckling och välbefinnande för barn och unga vittnar enligt min mening om ett mycket långt avstånd från ledarskribentens värld till forskningsbaserad kunskap, pedagogisk verksamhet och aktuella samhällsutmaningar.

Ulf Jederlund, fil. dr i specialpedagogik, musikpedagog/-terapeut, leg. psykoterapeut, Stockholm

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Ämnesläraren.

Avslutningsvis ett litet urval vetenskapliga referenser:  ”The wow-factor”, en rapport för UNICEF ( https://libris.kb.se/bib/10906695 ) om Arts Education av Ann Bamford, pedagogikprofessor i London . Frances Rauscher, professor i kognitionspsykologi, University of Wisconsin, som sammanfattar mycket forskning om musikens effekter på spatial-temporal förmåga och språk ( https://www.semanticscholar.org/paper/Music-Instruction-and-its-Diverse-Extra-Musical-Rauscher-Hinton/a798d53b2c5d4f4800e225fa2dbbcf11b88bfe2e ) . Carmen Fonseca-Mora och Mark Gants antologi “Melodies, Rhythm and Cognition in Foreign Language Learning” ( https://www.cambridgescholars.com/product/978-1-4438-9741-9 ) , om forskning på musik och språktillägnan och andraspråk. För en bred överblick tillgänglig på svenska se även den nyutkomna boken ”Musik och språk, ett vidgat perspektiv på språkutveckling och kommunikativ identitet” ( https://www.liber.se/webshop/product/musik-och-sprak-ett-vidgat-perspektiv-pa-sprakutveckling-och-kommunikativ-identitet-9789147147731 ).

LÄS ÄVEN

DiMaria: Susanne Nyström vet inte vad som krävs för att lära sig spela trumpet

DiMaria: DN:s ledare får det att vända sig i magen på mig

Debatt: Hur blir skolan utan estetiska lärprocesser, Nyström?

Debatt: Nu har Susanne Nyström trampat i klaveret igen

Sveriges Lärare sågar DN-förslaget: ”Totalt insiktslöst”

Replik: Nyströms kunskapsbrist om de praktisk-estetiska ämnena kan inte bara få passera