Debatt: Musik i helklass stympar undervisningen

Karin Hassle är specialpedagog, speciallärare och musiklärare.

Att tro att alla elever kan lära sig spela gitarr i helklass är som att försöka lära 30 barn cykla – samtidigt, i ett förråd, skriver musikläraren.

Varför får vi inte halvklass i musik?

Det är en fråga många musiklärare ställer sig varje dag. Musikämnet är praktiskt, uttrycksfullt och relationellt – ändå bedrivs undervisningen ofta i helklass, även från årskurs 4 och uppåt. Det är en pedagogisk paradox.

Läroplanen (Lgr22) ställer tydliga krav på undervisningen: eleverna ska sjunga och spela i olika genrer, skapa musik, samarbeta och analysera musikens uttryck. Men hur ska det kunna ske i en klass på 28–30 elever – med gitarrer, trummor, röster, ljudkablar och känslor i ett och samma rum?

”Varje elev behöver hjälp”

Att tro att alla elever kan lära sig spela gitarr i helklass är som att försöka lära 30 barn cykla – samtidigt, i ett förråd.

Det är varken praktiskt, pedagogiskt eller rättvist.

Musik kräver tid, handledning och rörelseutrymme.

Varje elev behöver hjälp med fingersättning, rytm, samspel och att våga ta plats. Att lära ut ackordspel, sångteknik eller improvisation förutsätter att läraren hinner visa, lyssna, återkoppla och bygga trygghet. I helklass är det omöjligt. Resultatet blir tystna elever, stressade lärare och en undervisning där form snarare än innehåll prioriteras.

Jag vågar inte sjunga när alla hör.

Man hinner aldrig få hjälp med gitarren.

Röster från elever i årskurs 5

Lärarens arbetsmiljö blir också ohållbar.

Vi undervisar ofta i ljudrika, trånga salar med tunga lyft, scheman utan andrum och höga ljudnivåer. När helklass dessutom är norm urholkas både undervisningskvaliteten och arbetsmiljön. Arbetsmiljölagen kräver rimlig belastning – i musiksalen är vi långt därifrån.

Riskerar att exkludera elever

Forskningen är tydlig: Gruppstorleken påverkar kvaliteten.

I stora grupper minskar elevernas möjlighet till aktivt deltagande och lärarstöd (Hallam, 2010; Regelski, 2004). För elever med NPF eller hög ljudkänslighet blir miljön ofta oöverstiglig (Allodi, 2017; Lagercrantz All, 2022). I helklass riskerar vi att exkludera dem som behöver musiken allra mest.

Skolverket betonar vikten av formativ bedömning, progression och systematisk uppföljning. Men när en lärare har upp till 500 elever i veckan – hur ska då kvaliteten säkerställas?

Musiken är mer än ett skolämne.

Det är en arena för uttryck, kreativitet, tillhörighet och självkänsla. För många elever är det just här de blommar – men bara om miljön tillåter det. Musik i halvklass är inte en lyx. Det är en nödvändighet.

Uppmaningen till skolledare

Skollagen är tydlig: undervisningen ska vara likvärdig och anpassad efter elevers behov. Musik i helklass lever inte upp till detta. Den gynnar de mest självsäkra och missgynnar de mest sårbara.

Därför uppmanar jag er, rektorer och skolhuvudmän:

Inför musik i halvklass från årskurs 4.

Det är ett beslut som stärker elevernas lärande, lärarnas arbetsmiljö och skolans likvärdighet.

Vi kan bättre. Våra elever förtjänar det.

Karin Hassle är specialpedagog, speciallärare och musiklärare

Referenser

  • Allodi, M. W. (2017). Inkludering i praktiken – en forskningsöversikt. Skolverket.
  • Hallam, S. (2010). The Power of Music. Institute of Education, University of London.
  • Lagercrantz All, S. (2022). Musik och NPF – forskning och beprövad erfarenhet i samspel. Studentlitteratur.
  • Regelski, T. A. (2004). Teaching General Music in Grades 4–8. Oxford University Press.
  • Skolverket (2022). Läroplan för grundskolan (Lgr22).
  • Skollagen (2010:800).
  • Arbetsmiljölagen (1977:1160).

LÄS ÄVEN

Debatt: Musik är en outnyttjad skattkista för elever med NPF

Musikläraren: Så kan vi läsa mer – i alla ämnen

Musiklärarens låtar får kunskapen att sätta sig

Debatt: Musikläraren om Sveriges galet olikvärdiga betygssystem

Musikläraren låter känslorna sätta tonen